Replik till
Emma Nohrén (MP) och Esther O´Hara (MP) 22 juni
Om svaret är ja reser det en rad följdfrågor ty ”plakatpolitik” är ingen betjänt av. En väldigt konkret sådan handlar om Preems nysatsning på förnyelsebara drivmedel. Detta kräver tillstånd. Motsätter sig Miljöpartiet en sådan nysatsning?
Denna satsning är ett led i omställningen inom transportsektorn. I användarledet ger det upphov till betydande minskning av koldioxidutsläppen. Mp bortser tydligen från ett enkelt faktum: det är i användarleden som de stora omställningarna kommer att ske. Det är väl inget självändamål för Preem att under en begränsad tid öka sina utsläpp, utan att för den skull överge målet på längre sikt?
Ett mål med nollutsläpp netto för 2040 gäller. Enligt både Länsstyrelsen och Naturvårdsverket bedöms Preem klara detta, och gav därför klartecken åt projektet i sina yttranden till domstolen. Vad är då det långsiktiga problemet? Och på vilka sakliga grunder gör Miljöpartiet en annan bedömning?
Förutsatt att regeringen ur juridiska synpunkter ger klartecken att gå vidare med tillståndsprövningen blir det ett skarpt läge. Det blir då i förhandlingar mellan domstolen och Preem som villkoren för tillstånden kommer att fastställas. Då måste bolaget upp till bevis ifråga om bland annat bindande åtaganden, kontrollstationer med mera.
Möjligheten att samla in och lagra koldioxid tilldrar sig ett särskilt intresse. Det handlar om ny teknik på samma sätt som när en av de största miljöföreningarna någonsin förseglades in; nämligen Eka i Bengtsfors. Olika initiativ måste alltid prövas för att lösa dagens problem. Det räcker inte med plakat med påskriften: riv ned.
Låt därför klimat- och miljötekniken bli den plattform eller språngbräda som fordras för att uppnå redan ställda mål. Detta blir 2020-talets största utmaning. Det är inte det som är problemet. När ska miljöpartiet inse detta?
Christer Ahlen (S)
ledamot i Miljönämnden i Västra Götalandsregionen.