Nekrolog. † Smögens Camping, 1969 – 2019. Campingen uppnådde en ålder av 50+ år.
Campingen var en mångårig kulturell institution i Sotenäs kommun. Den kunde ha uppnått en mycket högre ålder utan “hjälpen” från Sotenäs kommun. Omläggningen av Smögens Camping och närområdet, har länge varit klart. Besluten redan tagna och detaljplanerna klubbade av kommun. En nekrolog tycks vara på sin plats, följd av diskussion och reflektion.
Nedstängningen av Smögens Camping (tidigare Ödegårdens) fulländas nu till följd av flera exploatör-inriktade detaljplaner i Sotenäs kommun. En oviss användning av området till nyetablerade industrier väntar.
Campingen med 50+ år bakom sig är känd som ungdomscamping och har i årtionden sammanfört unga campande människor. Den mest centralt placerade anläggningen med gångavstånd till Kungshamn, Smögen, samt närhet till naturområde och badmöjligheter i skärgård. Träbryggan från hamnen i Kungshamn var påtänkt att nå området. Campingen är dessutom prioriterad i Sotenäs kommuns gällande översiktsplan.
Före millennieskiftet var området, enligt detaljplan, bostadsområde. Planen gick ut åren innan millenniumskiftet. Området har sedan i flera omgångar försökts planeras som industriområde, med länsstyrelse och regering som granskare. Naturligt nog avvisades planerna alla gånger. Alla landets kommuner, blev i millennieskiftets första decennium, tilldelade större självständighet med en utökning av kommunernas planmonopol. Här finns huvudorsaken bakom dessa exploateringar.
Anledningen för oss närboende att hysa motvilja och oro, är den ny planerade industrins obekanta påverkan i närområdet. Tuffa miljötillstånd, utsläppsrättigheter, begränsning av luktolägenheter i närområdet, är självklara krav. Största fokus är naturligtvis lagt på den ej uppstartade biogasanläggning och användningen av det fina grön- och fritidsområde som campingen lämnar.
Området borde användas som det är, ett härligt friluftsområde i en vacker omgivning av Bohusläns granit. Ett område som kunde uppskattas av alla nya invånare som kommer bosätta sig i närområdet. Allt enligt flera nya detaljplaner. Ett buffert-område mellan industri, tätort och natur.
I Hagabergs-planen ändrades ett färdigvarulager till reningsverk med biogasanläggning. Detta ska och bör få varningsklockorna att ringa för de flesta medborgare. Det ryser i dem som förstår innebörden.
För tillfället gäller för Ödegårdens plan en omläggning av camping och fritids/naturområde till ett industriområde med markanvändning för bland annat ”icke störande industri”. Detta gör att varningsklockorna ska ringa.
Detaljplanerna innebar att ge existerande industri möjlighet att utöka produktionen i strandskyddade områden, samt etablering av ny verksamhet i strandskyddade områden, vilket inte ska vara möjligt i Norra Bohusläns kustområde, då sådan dispensmöjlighet inte skall finnas.
Hagabergs-planen syftar på att ge den existerande konservindustri möjlighet att klara de kommande miljökraven (utsläpp till hav). Inget nämns i Hagabergs-planen om att planen utgör underlag för nyetableringar av verksamhet i strandskyddad kustzon!
Planerna tangerar Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS, vilket inte gäller på västkusten.
Planerna borde ha behandlats parallellt, samtidigt. Då de är inbördes beroende av varandra och innebär följd-industri. Myndigheterna borde vid domslut ha sett helheten och dess stora inverkan. Detta missades dock helt.
Möjligheten att låta campingen och friluftsområdet överleva, fanns, då industriverksamheterna kan/kunde etablera sig i det ej fullt utnyttjade industriområdet Hogenäs. Att utöva principen med att dela sol och vind lika, finns tydligen inte i Sotenäs.
Kommunen borde i egenskap av myndighet vara med lyhörd och bättre ta tillvara våra naturområden. I synnerhet när de ligger i anslutning till sedan många år planerade och bebyggda bostadsområden. Att låta industrin breda ut sig mot bostadsområden är inte lyckat. Det finns det redan tidigare exempel på i vår kommun.
Henrik Damgaard
Stensholmsg, Väjern
Mats Karlsson
Stensholmsg, Väjern
Smögens camping. (arkivbild)