För oss är det uppenbart att det är omöjligt att minska utsläppen genom en expansion av oljeindustrin. Men för Lysekils kommunpolitiker har det inte varit lika uppenbart. Därför har vi undersökt ärendet kring Preemraff och funnit att kommunfullmäktige inte har givits rimliga förutsättningar för att sätta sig in i ärendet.
Kommunallagens (5 Kap §26) säger: ”Alla ärenden som fullmäktige avgör måste först ha beretts av någon nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning. Syftet med beredningen är att ge fullmäktige ett tillförlitligt och allsidigt belyst underlag för besluten.”
Den enorma investeringen på 15 miljarder hanterades under sommaren 2017 då inte ens hela nämnden var närvarande på grund av semestertider. Frågan togs upp i samband med ett antal lokala frågor, bland annat en strandskyddsdispens på 120 kvadratmeter och hanteringen av en nedgrävd avliden häst. Det står klart att kommunstyrelsen inte givit frågan det utrymme den behöver.
När det gäller att ha frågan “allsidigt belyst” finns det klara brister.
I tjänsteutlåtandet kan man läsa följande, som till stora delar bygger på Preems egna inlagor:
“Viktigt att notera är att tillståndsansökan i väsentlighet handlar om att på sikt ställa om produktionen vid Preemraff till användning av förnybara råvaror och framställning av förnybara drivmedel (...) Preem AB har på ett tydligt sätt beskrivit sina ambitioner när det gäller bolagets klimatarbete. Det handlar om att öka produktionen av förnybara flytande bränslen till 5 miljoner kubikmeter till 2030."
Det minsta vi kan kräva är att kommunstyrelsen i tjänsteutlåtandet får en redogörelse för bristerna i underlaget kring hur utsläppen påverkar kommunens luft, vatten och invånare.
Men ansökan handlar inte alls “i väsentlighet” om att framställa förnybara drivmedel, utan enbart om att få behandla fossil råvara. Punkt. “Ambitioner” att öka produktionen till 5 miljoner kubikmeter förnybart är på intet sätt ett krav i ansökan. Preem har heller ingen realistisk plan för hur oljebolaget ska få tag i de enorma mängder råvaror som krävs för dessa “ambitioner”. Det finns 22 färdplaner för fossilfritt från olika industrier i Sverige som tillsammans övertecknat skogen upp över trädtopparna. Om man tittar på totaleffekten av utbyggnaden är risken stor att biobränslesatsningen inte blir av, men om den blir av kommer den att orsaka så stor efterfrågan på skogsråvara att den biologiska mångfalden hotas och våra miljömål kring levande skogar påverkas negativt.
Utsläppen av övriga ämnen är dåligt undersökta och mätvärden är ofta över tio år gamla, och det ligger i allra högsta grad i Lysekils kommuns intresse att få detta klarlagt innan man ger tillstånd. I beslutsprocessen görs stor sak av att domstolen och Naturvårdsverket inte har så mycket att anmärka på övriga utsläpp, som för lokalbefolkningen i Lysekil kanske är minst lika viktiga som klimatgasutsläppen, då de har direkta effekter på människors hälsa. När man läser underlaget är det lätt att tro att domstolen överhuvudtaget inte oroar sig för hälsoaspekten. Men egentligen handlar det om att domstolen inte har tillräckligt underlag och ber att få återkomma med mer detaljerade villkor för utsläppen senare. Men då det kan bli betydligt svårare att påverka dessa.
Det minsta vi kan kräva är att kommunstyrelsen i tjänsteutlåtandet får en redogörelse för bristerna i underlaget kring hur utsläppen påverkar kommunens luft, vatten och invånare. Det är endast nu som det kommunala vetot gäller. Sen är det för sent.
Det är självklart att kommunfullmäktige bör säga nej till en fossilexpansion från Preemraff i Lysekil. Klimatargumenten i sig borde vara nog. Men för de som fortfarande ställer klimat mot andra värden, borde oklarheterna och det mycket bristfälliga underlaget när det gäller lokal miljö- och hälsopåverkan vara oroande nog för att skjuta upp beslutet. Kommunstyrelsen bör begära mer tid från regeringen för att få fram sanningen om den verkliga påverkan från utbyggnaden. Det är alla politikers ansvar att fatta informerade beslut. Med det underlag som Lysekils kommunfullmäktige har fått är det inte möjligt i dag.
Isadora Wronski
Sverigechef Greenpeace