"I dag har 93 procent av all skogsmark i Sverige drabbats av kalhuggning och förvandlats till barrträdsplantager, med samma slags träd i täta rader, oftast gran", skriver Sture Boström.
"I dag har 93 procent av all skogsmark i Sverige drabbats av kalhuggning och förvandlats till barrträdsplantager, med samma slags träd i täta rader, oftast gran", skriver Sture Boström. Bild: Matilda Spetz

Lyssna på Zlatan – slå vakt om skogens magi

Snart är det här – det gröna. Ljuset och vårvärmen väcker dem alla. Björken, bland de första, får musöron, och till sist kan inte ens askens långa, spetsiga knoppar stå emot. Alla dessa lövträd vill nu öppna sig mot ljuset. Endast gran och fur verkar oberörda.

ANNONS

Den svenska självbilden hämtar mycket energi från skogen, inte minst den dunkla barrskogen. Vi är ett naturromantiskt folk. Jag minns min barndoms stående julklapp, årets häftade sagobok ”Bland tomtar och troll” med John Bauers underbara bilder från trollskogen med sina raka stammar i dunkelt ljus och sina sagoväsen bland mossbelupna stenar.

Denna sagoskog finns inte mer. En skogens kulturreform har pågått sedan länge. En oåterkallelig sådan. Det materiella tvånget att bruka råder över viljan att bevara. Ett skogens och landskapets miljonprogram pågår likt det städerna genomgick på 1960-talet. I dag har 93 procent av all skogsmark i Sverige drabbats av kalhuggning och förvandlats till barrträdsplantager, med samma slags träd i täta rader, oftast gran. Där förr var äng är i dag virkesåker. Där nyss varit skog är det också virkesåker. Sverige har ömsat landskap bit för bit. Ingen behöver längre gå vilse i storskogen med högst 300 meter till närmsta skogsväg. Tystnad och stillhet råder. Varken hackspett eller lövsångare väsnas i granskogsåkern.

ANNONS

LÄS MER:Stärk äganderätten och lyft skogen – en sann klimathjälte

Sverige har i dag troligen Europas svagaste skydd för skogen som natur och artbiotop, vilket även EU uppmärksammat. Inte förvånande att skogsindustrin, de stora skogsbolagen och LRF årligen lägger miljontals kronor på att visa motsatsen. Man säger att ” vi har i dag mer skog än någonsin!” Nej, inte skog – granåker. Skog är mer än träd, skogen har många värden, och nästan alla går att mäta och påvisa i tabeller och diagram. Att skogsindustrin, statliga Sveaskog och skogsvårdsstyrelsen ser skog som kubikmeter massaved förvånar ingen, och i bästa fall ställs detta värde, oftast fåfängt, mot biologers och miljömuppars skägglavar, mossor och sällsynta hackspettar. Men vem för det omätbaras talan? Skogens, trädens, markens och landskapets skönhetsvärde. Börjar man tala sådant språk får skogens beslutsfattare oftast något tankspritt i blicken. Detta trots att 9 av 10 svenskar sätter just skönhetsupplevelsen högst på skogens nyttolista, och vill att skogen ska få bättre skydd. Pappersmassevärdet sätter man först på fjärde plats.

LÄS MER:En katastrof om kommunerna får bestämma över känslig natur

Skogspolitik har förvisso en stark laddning. I Sverige förs i dag ett lågintensivt krig om skogen med skogsindustrin, LRF och Centern på ena sidan samt Miljöpartiet och den ideella naturvården på den andra. S vacklar däremellan. Man sätter upp fina mål med bryter dem med lätthet. Statliga Sveaskog, som borde föregå med gott exempel, är nu klassens värsting. Före detta skogsminister Eskil Erlandsson (C) visste nog vad han gjorde när han släppte kalhuggningsraseriet fritt, men vad vet vår nya, okända landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) om skogen och dess skönhet? Fotbollsidolen Zlatan Ibrahimovic utropar som nybliven entusiastisk ägare till 1 000 hektar skog i Jämtland: ”Skogen och myrmarkerna där uppe är helt magiska.” Visst, Zlatan. Så låt oss då slå vakt om den magin i de sista resterna av naturskog vi ännu har kvar. Trycket är hårt på dem i dag, inte minst av klimatskäl. Vi måste därför åter lyfta fram, att skogen för oss i Sverige är mycket mer än bara träd. Det skogsvärde som även alla vi – icke skogsägare – äger. Det som inte gick att mäta. Det omätbara.

ANNONS

Sture Boström

Uddevalla

ANNONS