Studien är gjord i Region Stockholm, och ser det ut så här i Sveriges största region kan vi vara ganska säkra på att det ser likadant ut i resten av Sverige. Studien – Testmiljö Diabetes som inkluderade 100 000 personer – visar att diabetes ökar, och i dag har 4 procent typ 2-diabetes och 0,5 procent typ 1-diabetes.
Diabetes typ 1 och typ 2 är två helt olika sjukdomar. Båda sjukdomarna, men särskilt typ 2-diabetes, har dock en stark koppling till hjärtkärlsjukdom som till exempel stroke och hjärtinfarkt. Vid typ 2-diabetes producerar kroppen fortfarande eget insulin, men inte tillräckligt för att hålla blodsockret normalt. Mot detta behövs nästan alltid blodsockersänkande läkemedel.
Men resultaten visar att 30 procent av patienterna med typ 2-diabetes inte har någon blodsockersänkande läkemedelsbehandling alls.
40 procent har dessutom en diagnostiserad hjärtkärlsjukdom, vilket det sedan ett antal år finns mycket effektiva läkemedel mot, men endast 8 procent får denna typ av medicin. Resultatet blir att vi får sjukare patienter och många fler som riskerar att få en stroke eller hjärtinfarkt.
Kostnaden för diabetesvården är stor och den största delen (70 procent) läggs på att behandla komplikationer till följd av dåligt behandlad sjukdom. Förutom livsstilsförändringar, som för vissa kan vara svåra att genomföra, så har vi en stor och bred arsenal av moderna och effektiva insuliner och andra glukossänkande läkemedel. Det finns alltså stora möjligheter till förbättringar.
Studien visar dessvärre att det inte är mycket bättre ställt med patienter med typ 1-diabetes. Vi ser att över 70 procent i åldersgruppen 18–29 år, som ska leva länge med sin sjukdom, ligger för högt i långtidsblodsockret, HbA1c, och hälften av alla, oavsett ålder, är överviktiga eller feta.
Det framstår ganska tydligt utifrån studien att patienterna är felbehandlade eller underbehandlade.
Nu måste vården av Sveriges diabetespatienter ses över och utredas varför det ser ut som det gör:
• Att för många patienter med typ 2-diabetes inte har blodsockersänkande behandling.
• Varför så många personer med typ 2-diabetes inte har läkemedel som skyddar mot hjärtkärlsjukdom.
• Snabbt se över varför så många unga personer med typ 1-diabetes inte når de uppsatta behandlingsmålen för HbA1c.
• Varför så många personer med typ 1-diabetes har ett BMI över 25.
Michael Alvarsson
docent och överläkare, Endokrinologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och Centrum för diabetes, Akademiskt specialistcentrum.
Thomas Magnusson
ordförande DiOS, Diabetesorganisationen i Sverige
Andrea Reich
ordförande DiOS Västra Götaland