Debattens vågor går höga i frågan om Preem ska få ja eller nej till att bygga ut raffinaderiet utanför Lysekil. Och konstigt vore annars givet hur oerhört viktig frågan är utifrån en lång rad olika perspektiv - varav klimatperspektivet självfallet är helt centralt och det nu dominerade i debatten.
Med anledning av att domstolsförhandlingarna inleddes i tisdags skrev denna tidning att ”Nu inleds slaget om Preemraffs planerade utbyggnad.” För mig handlar detta slag just om perspektiv. Om synen på klimatfrågan. För mig och Moderaterna är det självklart att se klimatutmaningen som en global fråga som kräver internationellt samarbete. I debatten som nu rasar är det tyvärr många som intar ett närmast klimatnationalistiskt perspektiv.
Ofta hörs argument som att Preems utbyggnad måste stoppas för att de svenska klimatmålen ska kunna nås. Varje land har givetvis ett särskilt ansvar för de utsläpp som sker inom det egna landet men också nationella målsättningar måste ses i ett större perspektiv. I en krönika i måndagens tidning skrev Stefan Edman om respekt för de svenska klimatmålen. Våra svenska klimatmål tillhör de absolut mest ambitiösa i världen men för att respektera målen räcker det inte att bara sänka de svenska utsläppen. Det handlar också om hur målen nås. Jag var Moderaternas representant när de svenska klimatmålen och det förstärkta svenska klimatpolitiska ramverket förhandlades fram. Då drev jag hårt och framgångsrikt att en grundläggande princip för svensk klimatpolitik måste vara att våra nationella målsättningar inte får nås genom ökade utsläpp utanför Sveriges gränser. Bakom denna princip har de sju av riksdagens åtta partier som står bakom det förstärkta klimatpolitiska ramverket slutit upp. Så för att respektera våra nationella klimatmål måste vi fråga oss om vad som händer om Preem skulle få nej på sin tillståndsansökan. Kommer utsläppen utanför Sveriges gränser då sjunka eller stiga?
Vad vi vet är att om Preem får ja på sin tillståndsansökan så kommer den utökade produktionen omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter (EU ETS). Det innebär att Preems utsläpps måste inrymmas under ett redan satt utsläppstak inom EU. Ett ja till Preems utbyggnad kan alltså inte leda till totalt sett ökade utsläpp inom EU. Vad vi också vet är att om Preem får ja på sin ansökan kommer deras produktion av förnybara drivmedel kraftigt kunna öka vilket skapar bättre förutsättningar att bryta vårt fossilberoende och nå ett av våra tuffaste nationella etappmål – nämligen att minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent redan till 2030 – liksom uppfyllandet av de skärpta miljökraven på fartygsbränslen.
Vad som händer om Preem däremot får nej på sin ansökan är mera oklart men sannolikt är att den olja som annars skulle raffinerats i Lysekil under Sveriges tuffa miljölagstiftning och EU:s utsläppshandelssystem istället raffineras på annat håll i världen där pris på utsläpp inte existerar och där miljölagstiftningen är betydligt svagare än här.
En principiellt viktig fråga i hanteringen av Preems ansökan är också regeringens agerande. Att regeringen nu överprövar mark- och miljödomstolens beslut på politiska grunder är anmärkningsvärt och riskerar att hota domstolarnas oberoende. Därför har vi moderater anmält statsminister Stefan Löfven (S) och vice statsminister Isabella Lövin (MP) till riksdagens konstitutionsutskott (KU).
Avslutningsvis vill jag instämma i den uppmaning som Edman gjorde i sin krönika om att sätta press på Preem. Det görs bäst genom höjda ambitioner internationellt och konkret här hemma i EU genom höjda ambitioner inom EU:s utsläppshandel. Det sätter nämligen press inte bara på Preem utan på alla stora utsläppare i EU. Frågan om Preems utbyggnad liksom klimatfrågan i stort är global. Därför måste vi lyfta blicken bortom Brofjorden och Sverige. För klimatets skull säger jag ja till Preems utbyggnad.
Johan Hultberg (M)
Riksdagsledamot från Fyrbodal