Nu har samtliga Sveriges drygt en miljon grundskoleelever sommarlov. För en del av dem kommer den här sommaren vara den sista innan de tar klivet vidare till gymnasiet. Läskunnighet är en förutsättning för fortsatta studieframgångar och en viktig del av den språkliga förmågan. Men enligt de senaste PISA-undersökningarna går var femte elev ur grundskolan med otillräcklig läsförmåga varje år.
Tillgång till litteratur måste vara en självklarhet för alla barn och ungdomar. Dessvärre är det idag snarare en vacker tanke än verklighet. I Litteraturutredningen från 2012 konstaterade man att det finns stora skillnader mellan olika socioekonomiska gruppers läsvanor. Samt att läsförståelsen bland unga försämrats under den gångna tioårsperioden. En av utredningens slutsatser var att åtgärder för att stärka läsfärdigheten och öka motivationen att läsa hos barn och unga måste sättas in. Här har skolbibliotek och skolbibliotekarier en viktig roll att fylla.
För att bli en skicklig läsare måste den fonetiska avkodningen automatiseras, och precis som inom alla andra områden ger övning färdighet. Läsning som utgår från lust och intresse är en vital del i att få fler unga att läsa. Visserligen kan man argumentera för att exempelvis sociala medier medför att det skrivs och läses allt mer, men dessa korta texter saknar graden av komplexitet som krävs för att nå tillräcklig läskunnighet. Det kan däremot ett fungerande skolbibliotek ge möjligheter till.
Ett skolbibliotek, som både kan säkerställa en likvärdig tillgång av böcker och möjligheten att arbeta kompensatoriskt, är en enkel, billig och lagstadgad möjlighet. Trots det har fortfarande bara hälften av alla elever idag tillgång till ett skolbibliotek och bara en bråkdel av dessa är bemannade med en bibliotekarie. För ska man upptäcka skolbiblioteks pedagogiska potential måste man både planera och investera tillräckligt.
Den rektor som är klok nog att göra en helhjärtad satsning kommer att dra en vinstlott både för individen och för hela samhället.
Ann-Britt Dahl
Mediapoolen