Förra veckan presenterade regeringen budgetpropositionen för det kommande året och därmed också budgetsatsningar inom klimatområdet. Det finns bra delar i den, bland annat satsningar på att göra industri och samhälle klimatneutrala, men den lägger inte grunden för den klimatomställningen vi behöver.
Miljontals människor engagerar sig nu i klimatfrågan. Inte bara unga och miljöaktivister. Även näringslivet gör insatser och visar allt tydligare att det är villigt att göra ännu mer. Vid ett möte på Dag Hammarskjölds Backåkra enades nyligen tio branscher om hur man kan hjälpas åt för att växla upp sina klimatinsatser. Men trots detta ökar Sveriges klimatpåverkan på nytt. Därför är pressen stor från både miljöorganisationer och ett klimatdrivet näringsliv på att regeringen ska komma med åtgärdsförslag som leder till snabba utsläppsminskningar.
För klimatet behöver inte bara utökade budgetposter, utan en samhällsomställning. Vi har redan bred enighet i att vi måste tackla klimatförändringar. Inte nog med det, vi har också bred enighet i den klimatlag som nu satts på plats i Sverige. Ändå saknades fokus på klimatlagen i budgeten. Det var ett stort misstag.
Klimatramverket, som det officiellt tituleras, röstades igenom av sju av åtta riksdagspartier. Det fantastiska är alltså att det redan finns analys, verktyg och enighet om vad regeringen bör göra i klimatfrågan. Som del av detta ramverk bildades nämligen ett klimatpolitiskt råd, med uppgiften att utvärdera hela regeringens politik och bedöma om den leder mot det uppsatta målet om nollutsläpp år 2045. I deras första rapport från mars i år ger rådet 16 rekommendationer på hur politiken bör förändras för att målet ska uppnås. Rådet består av åtta experter med en tvärvetenskaplig kompetens vars rekommendationer bör tas på stort allvar, men trots det refereras inte en enda rekommendation i budgetpropositionen.
Att varken klimatlagen eller klimatpolitiska rådets rekommendationer ligger till grund för klimatsatsningarna är inte bara ett nederlag för klimatet, utan också för politiken. Politiken har redan enats om klimatlagen – och bör därför nu använda den. Om man inte gör det, öppnar man dörren för förnyade diskussioner och utspel om vad som ska göras. Och här är problemet: vi har inte tid att käbbla om klimatpolitik. Det är dags att kavla upp ärmarna och börja genomföra den.
Vi på Fores har, precis som politiker och näringsliv, många olika förslag om hur klimatarbetet bör prioriteras och organiseras. Men vi är ödmjuka inför att klimatrådet samlat Sveriges experter och övertygade om att dessa måste respekteras. Vi uppmanar därför politiken att göra detsamma, genom att fullfölja den lag som röstats igenom och svara upp mot de 16 rekommendationer som våra främsta experter på området tagit fram.
Det är uppenbart för sent att göra detta i budgeten, och regeringen tog inte heller stöd i klimatramverket i den regeringsförklaring som hölls 10 september. Vi förväntar oss därför att den klimathandlingsplan som regeringen ska presentera under hösten stödjer klimatlagen och respekterar klimatpolitiska rådets rekommendationer genom att få politik på plats som förvandlar rekommendationerna till konkreta handlingar som leder till utsläppsminskningar.
Sverige behöver vara ett föregångsland i klimatarbetet, och då kan vi inte kosta på oss att skjuta nödvändiga förändringar framför oss. Det innebär att Sverige måste lyssna på de experter regeringen tillsatt i klimatpolitiska rådet. Och göra det nu.
Mette Kahlin McVeigh
Chef, Klimatprogrammet, Fores