Vi är inte längre medborgare i Sverige, eller för den delen inte elever eller patienter heller. Vi är reducerade till kunder. Det individuella ansvaret vilar tungt på oss. Vi ska välja rätt föräldrar och därmed rätt skola, vårdcentral, boende etc. annars får vi skylla oss själva.
Den flodvåg av privatiseringar som dragit fram över landet har ju framgångsrikt marknadsförts som ett steg närmare lyckan. Vi känner igen argumenten ”konkurrens pressar priserna och vässar kvaliteten”. Har då allt blivit bättre med privatiseringen av förut statligt, kommunalt, landstings-= gemensamägda företag? Det finns de som hävdar det. Själv håller jag mig starkt skeptiskt.
Låt mig ge några exempel.
Läkare klagar över att mediciner allt oftare är restnoterade på de avreglerade Apoteken. Livsviktig medicin finns inte att tillgå. Det är inte lönsamt att ligga med lager. Tid och irritation får läggas på att spåra ersättning, och” kunderna” lider. Jag är medveten om att även de stora läkemedelsbolagen har del i uppkomna situation, vilket ju bara gör saken ännu sämre.
Sjukvårdens problem känner vi alla till. Karolinska sjukhuset är ett paradexempel på hur medborgarna kan pungslås. Massor av anställda får lämna sina jobb., men det finns också de som tjänat massor av pengar på våra skatteinbetalningar.
Sjukhus som måste ställa in operationer på grund av att det upphandlade företaget inte kan leverera material.
Skolan är ett sorgligt kapitel för sig. Att med skattepengar göda skolkoncerner ter sig motbjudande för de flesta, även för en ansenlig mängd högerpolitiker, men cirkusen fortsätter. Betygsinflation, bristande tillit till professionen, segregerade skolor är några av de negativa effekterna.
Bilbesiktningen har efter avregleringen blivit betydligt dyrare.
Vi har gått från att låta behov styra till att pengarna styr och har inbillats att valfrihet är så nära himmelsk lycka man kan komma. Vetenskapen visar att valfrihet är bara bra för dem som kan välja men jag kan ändå tänka mig ett antal roligare sysselsättningar än att välja elbolag.
Vi har framförallt blivit kunder och villebråd på marknaden. Via alla tillgängliga media försöker man trycka på oss allt, både det vi behöver och det vi inbillar oss behöva. Jag kan stå ut med att jag ska förmås köpa något obehövt, men jag står inte ut med att våra grundläggande oväljbara skattefinansierade behov (skola, vård, omsorg et cetera) läggs ut på den öppna marknaden, till vargarna.
Det är skamligt. Det gör mig rasande. Ett civiliserat samhälle tar hand om sina medborgare. De ska inte behöva välja. De ska inte behöva skylla sig själva. Sverige är rikt. Sverige kan klara att vara rättvist och solidariskt. Sverige måste rensa ut rovdjuret från systemet.
Karin Erlandsson