Vem arbetar för en bättre miljö?

Erold Coleman: Politiker bromsar upp takten i miljöarbetet.

ANNONS

Under några år studerade jag olika ämnen vid Uppsala universitet och bl.a. ämnet Miljörättslig metodik. Jag hade den stora förmånen att få studera för professor Staffan Westerlund, tyvärr bortgången, men vid den tiden en ikon inom svensk miljörätt. Kursen var i huvudsak till för lagstiftare och domare, men mig veterligen anmälde sig aldrig någon ur dessa kategorier till kurserna som var på 10 poäng, vilket dock inte gjorde mig särskilt förundrad.

Vi fick även studera utländsk miljölagstiftning och det huvudsakliga syftet med kursen var att lära sig att bryta ner paragraferna till mikroteser för att se om lagarnas krav- och tillåtlighetsregler samt hänsyns- och dämpningsregler svarade mot de i lagen uppställda målen. Vi delades in i grupper om två elever i varje grupp. Jag hade turen att hamna i ett lag med en tjej som arbetade som jurist på Miljöcentrum som drevs av Björn Gillberg.

ANNONS

Uppsatsen bestod i att skriva en lag som gick ut på att återställa Östersjön till ett någotsånär ursprungligt skick. De olika grupperna fick sedan var och en redovisa sitt lagförslag. Det var inte helt enkelt att skriva en lag som tog hänsyn till en lång rad andra lagar som på ett eller sätt påverkade situationen i Östersjön. När vi var klara kallades vi fram i turordning för att presentera våra förslag. Mot slutet var det dags för vårt lag.

Staffan presenterade vårt lag på följande sätt och ganska ordagrant återgivet: "Så har vi Rambo-laget. Det är genomtänkt och bra skrivet, men en sådan lag kan vi ju inte ha, då blir det ju slut på utsläppen", skrattade han. Bromsklotsarna var och är således fortfarande våra politiker, remissinstanserna samt den stela och ålderdomliga lagstiftningsapparaten.

LÄS MER:Strandstädning lämpligt arbete för invandrare

Ovanstående exempel kan appliceras på Jan Ivarsons kloka inlägg om förslaget att låta invandrare städa våra stränder. Mängden plast bara fortsätter att öka utan att något påtagligt kommer att hända. Även om man omedelbart upphörde med alla former av utsläpp är bromssträckorna så långa att de inte är mätbara och Östersjön är på god väg att gå en långsam död till mötes. Till saken hör att det rör sig om världens mest känsliga innanhav, eftersom vattnet är bräckt, vilket ställer särskilda krav på arternas krav. The show must go on.

ANNONS

Erold Coleman

fd lärare i miljörätt på Polishögskolan

ANNONS