Dags för distansarbete - det klarar också pensionärer! (Det är inte författaren på bilden.)
Dags för distansarbete - det klarar också pensionärer! (Det är inte författaren på bilden.) Bild: mentatdgt / Pexels.com

Vi äldre vill och kan jobba!

Slarva inte bort den seniora arbetskraften

ANNONS

Medellivslängden har under lång tid ökat i Sverige och befolkningen blir allt äldre. Samtidigt är de äldre både friskare och mer välutbildade än tidigare generationer.

Då är det sorgligt att samhället saknar ambitioner att ta tillvara den seniora arbetskraften när Sverige på så många andra områden rankas högt för sina jämställdhetssträvanden. Istället ser vi en trist utveckling där åldersskuggan faller allt längre ner i åldrarna. Svårigheterna att få jobb efter 55 år är sedan länge en etablerad sanning. Nu visar färska undersökningar att chanserna att få ett arbete minskar redan i 40-årsåldern.

År 1913 togs beslutet om att införa en allmän folkpension vid 67 års ålder i Sverige. Då var 7 procent av befolkningen över 67 år, idag är siffran 20 procent. Då var medellivslängden 56 år, idag är den drygt 80 år. Under de år som medellivslängden ökat med cirka 27 år, har den faktiska pensionsåldern sjunkit med tre år. Om den här ekvationen ska gå ihop, kan vi inte arbeta en allt kortare tid av ett allt längre liv och samtidigt kräva högre pensioner och bättre vård och omsorg.

ANNONS

Den demografiska försörjningskvoten är idag 0,75. Det innebär att varje person behöver försörja 0,75 barn, unga och äldre förutom sig själv. Försörjningskvoten beräknas öka och i slutet av 2050-talet vara cirka 0,90. För att motverka denna utveckling och underlätta den framtida finansieringen av välfärden, är det önskvärt att fler äldre arbetar så att försörjningsbördan för dem som är i arbete kan minska. Men det räcker inte. Arbetslivet behöver förlängas i båda ändar.

Etableringsåldern på arbetsmarknaden, när 75 procent av en årskull är i sysselsättning, var i slutet på 1980-talet 20 år. I dag är den 28 år och snittåldern för att ta en examen på universitet eller högskola är en av världens högsta, nästan 30 år. Det är hög tid att allvarligt fundera över vad som kan göras för att sänka etableringsåldern och stärka drivkrafterna för studier så att de kan fullföljas snabbare. Det är lika viktigt att börja tidigt som att arbeta längre för att få en bra pension.

Åldersdiskriminering skylls ofta på en svag lagstiftning, men orsaken är snarare förlegade attityder som möjliggör åldersdiskriminering. Så hyckleriet fortsätter på svensk arbetsmarknad; äldre uppmanas att jobba längre men samtidigt görs väldigt lite av både offentliga och privata arbetsgivare för att stimulera arbete längre upp i åren. De flesta arbetsgivare saknar en strategi för att rekrytera äldre personer. Sverige toppar inte heller listan på länder som uppmuntrar seniorer att stanna kvar i arbetslivet. Varken när det gäller att motverka åldersdiskriminering, ta tillvara den seniora kompetensen eller anpassa ledarskap och arbetsorganisation till de äldres individuella behov och önskemål. Trots att arbetsmarknaden framöver kommer att lida kronisk brist på arbetskraft.

ANNONS

En fjärdedel av dem som pensionerats uppger att de velat fortsätta arbeta om de erbjudits anpassade villkor. Den stora utmaningen för politiker och arbetsmarknadens parter måste bli att bättre ta tillvara denna arbetsvilja och se de äldre som en resurs och inte en belastning. Sverige har inte råd att i fortsättningen slösa bort värdefull kompetens om vi ska klara framtida pensioner och välfärd.

Jöran Rubensson

tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF och expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen

ANNONS