De flesta av världens ledare har förstått allvaret i klimatförändringarna, ändå sker väldigt lite för att ställa om och bromsa den globala uppvärmningen. Dagens politiker har sällan perspektiv som sträcker sig bortom nuvarande mandatperiod. Kortsiktiga miljardbesparingar ses som viktigare än kostnader för framtida generationer i mångbiljonklassen. Därför krävs en global Marshallplan för klimatet.
När Europa låg i spillror efter andra världskriget ansåg USA:s utrikesminister George Marshall att det effektivaste sättet att få igång ekonomin i Europa var att satsa enorma summor pengar på återuppbyggnad av fabriker och infrastruktur. Under några år betalades sammanlagt 13 miljarder dollar ut till europeiska länder i det som kom att kallas Marshallplanen.
De utmaningar vi står inför idag är betydligt större än återuppbyggnaden av Europa efter kriget. Den globala uppvärmningen har fatala konsekvenser för livet och miljön över hela världen. För att undvika mer än 1,5 graders uppvärmning och rädda jorden för våra barn och barnbarn fordras enorma insatser.
I princip är det tre saker som krävs. Vi måste sluta använda all typ av fossil energi. Vi behöver anpassa samhället till ett nytt klimat. Och vi måste aktivt pumpa ner koldioxid i marken igen. Utmaningarna kräver ekonomiska insatser som får den första Marshallplanen att blekna. Finns ens dessa pengar att tillgå?
De 13 miljarder dollar som Marshallplanen motsvarade 4,3 procent av USA:s BNP. Skulle hela världen satsa motsvarande andel av dagens BNP skulle det generera drygt 3 000 miljarder dollar. Nya siffror från SIPRI visar att vi globalt satsade 1,8 biljoner dollar på militärutgifter under 2018. Och varje år genomförs finansiella transaktioner över hela världen för runt 10 biljarder dollar, varav den absoluta majoriteten av transaktionerna är spekulationer. En global promilleskatt på alla transaktioner skulle alltså generera omkring 10 biljoner dollar årligen.
Ett första steg att finansiera en Marshallplan för klimatet vore att upphöra med fossila subventioner. Världens länder, inklusive Sverige, subventionerar olje-, kol- och gasindustrin med närmare 1 biljon dollar årligen.
Frågan är alltså inte om vi har råd med en global Marshallplan för klimatet. Frågan är snarare om framtida generationer har råd med en ännu högre kostnad för att vi låter bli?
Det Europa som för 70 år sedan återuppbyggdes bland annat med hjälp av Marshallplanen kan nu gå före och genom EU arbeta för att snabbt få till en Marshallplan för jordens överlevnad.
Jacob Risberg,
Kandidat för Miljöpartiet till EU-valet