Teplockerskan Kokila på Sri Lanka arbetar med munskydd under coronapandemin. Enligt FN:s livsmedelsprogram, WFP, kan störningar i logistik och värdekedjor få avgörande konsekvenser för världens livsmedelsförsörjning i spåren av coronapandemin och slå särskilt hårt mot människor som lever i världens fattigaste länder.
Teplockerskan Kokila på Sri Lanka arbetar med munskydd under coronapandemin. Enligt FN:s livsmedelsprogram, WFP, kan störningar i logistik och värdekedjor få avgörande konsekvenser för världens livsmedelsförsörjning i spåren av coronapandemin och slå särskilt hårt mot människor som lever i världens fattigaste länder. Bild: Pressbild

Vi kan stötta världen ur krisen

I en ny rapport samlar vi ett stort antal vittnesmål om pandemins konsekvenser från de civilsamhällesorganisationer vi samarbetar med ute i världen. Av dessa ser man tydligt att fattigdomen ökar, barn drabbas hårt, kvinnor och flickor är särskilt utsatta, det demokratiska utrymmet krymper, och civilsamhället har svårt att nå de mest sårbara. Vi ser hur årtionden av framsteg i kampen mot fattigdomen håller på att omintetgöras.

ANNONS

Det är viktigt att Sverige nu hjälper till att bygga en värld efter krisen som är trygg för alla och står stadigare inför nästa kris. Det gör vi genom internationella samarbeten i Världsbanken, FN och EU och genom att vi håller fast vid målet om att en procent av Sveriges bruttonationalinkomst går till bistånd.

Utöver det har vi från civilsamhällets sida flera konkreta förslag för hur Sverige kan bli en än starkare allierad till världens mest utsatta.

Sverige bör avsätta motsvarande en procent av våra inhemska stödpaket till en global Build back better-fond och verka för att andra rika länder gör samma sak. Fonden ska finansiera uppbyggnaden av hållbara samhällen efter krisen. En procent av de stödpaket som regeringen aviserat hittills blir drygt två miljarder kronor.

ANNONS

För att stärka drabbade länders ekonomier bör Sverige även aktivt stödja internationella initiativ till skuldavskrivningar och skuldlättnader för låginkomstländerna.

Vi bör också i svenskt bistånd möjliggöra särskilda satsningar för de cirka två miljarder människor i världen som verkar i den informella ekonomin. De drabbas särskilt hårt av åtgärderna mot pandemin och deras arbete är avgörande för en återhämtning.

Vi måste stå upp för barns rättigheter till hälsa, utbildning, trygghet och skydd under och efter krisen.

I spåren av corona måste Sverige hålla fast vid en feministisk utrikespolitik och svenskt bistånd måste fokusera på att motverka våld mot kvinnor och flickor, som ökat dramatiskt under krisen.

Sverige bör också arbeta inom FN och EU för att alla länder som har utlyst undantagstillstånd och nödlagar återgår till ordinarie lagstiftning när krisen är över.

Slutligen bör Sverige säkerställa fortsatt stöd till pågående humanitära kriser så att dessa inte bortprioriteras på grund av covid-19.

Coronakrisen är en global kris som visar hur sårbara vi alla är och hur beroende vi är av en värld som är trygg för alla. Det är viktigt att Sverige bidrar globalt till en hållbar, jämställd, rättvis och säker värld som står stadigare inför nästa kris.

ANNONS

Martin Nihlgård

generalsekreterare, IM

Mohamed Ibrahim

generalsekreterare, Islamic Relief Sverige

Petra Tötterman Andorff

generalsekreterare, Kvinna till Kvinna

Mariann Eriksson

generalsekreterare, Plan International Sverige

Helena Thybell

generalsekreterare, Rädda Barnen

Anders Malmstigen

generalsekreterare, Svenska missionsrådet

Anna Tibblin

generalsekreterare, We Effect

ANNONS