Alltför få räddas av omställningsstödet

Fem miljarder kronor. Så mycket satsar Januaripartierna de kommande två åren på att stötta enskilda företagare vars ekonomi sargats av coronakrisen. Regeringens besked kom under onsdagen (9/9), och följdes av ett medialt triumfvarv av Centerpartiets ledare Annie Lööf.

Under hela pandemin har C betonat behovet av att satsa på stöd till företagen. I mitten av augusti lyfte C tre punkter – förlängt omställningsstöd för alla företag, stöd till enskilda firmor samt fortsatt statligt sjuklöneansvar – som partiet tog med sig in i höstens budgetförhandlingar.

De två första är nu på plats, efter regeringens besked nyligen om att utöka omställningsstödet till företag. Frågan är hur effektiva åtgärderna egentligen är. Av de 39 miljarder kronor som avsatts för det första breda omställningsstödet har bara drygt en miljard använts, enligt en granskning av DN (18/8).

Om den nyttjandegraden, vilket också är ett mått på åtgärdens träffsäkerhet, överförs på det nya stödet skulle inte mer än 125 miljoner gå åt i denna satsning. Det finns mer som talar mot satsningens effektivitet.

2 september presenterades en statlig utredning om enklare skatteregler för just enskilda näringsidkare (SOU 2020:50). Enligt den finns 810 000 sådana företagare i Sverige. Men bara en tredjedel har det som sin huvudsakliga inkomst – en siffra som minskat drastiskt under 2010-talet.

Flest enskilda näringsidkare, 42 procent, finns inom skogs- och jordbruk. Det beror på strikta regler i 1979 års jordförvärvslag som begränsar juridiska personers möjligheter att köpa lantbruksenheter från fysiska personer. Därför måste jord- och skogsbruksföretag i regel äga fastigheterna i enskild näringsverksamhet.

Därefter kommer verksamheter inom bygg, handel och transport samt företagstjänster. Andelen enskilda näringsidkare inom kategorin ”kulturella och personliga tjänster” är 13 procent. De frisörer och kulturarbetare som regeringen och Annie Lööf menar behöver det nya stödet utgör alltså bara en del av denna minoritet.

Gränsen för att få ta del av Januaripartiernas nya stöd är en omsättning på minst 200 000 kronor. Det tycks taget ur luften. Två tredjedelar av alla enskilda näringsidkare hade 2017 ett bokfört resultat på 50 000 kronor eller lägre, eftersom de allra flesta använder bolagsformen som en sidoinkomst eller ägandeform.

De allra flesta kan alltså glömma att kvalificera sig för stödet. Det gäller exempelvis de drygt 340 000 skogs- och jordbruksföretag där en klar majoritet uppvisar noll- eller minusresultat. Varför är Annie Lööf och regeringen så nöjda med ett stöd som vänder sig till städernas medelklass snarare än landsbygden och markägarna?

Gustav Juntti