Jan Björklund var under sin tid som utbildningsminister en hängiven förespråkare av att återförstatliga den svenska skolan.
Jan Björklund var under sin tid som utbildningsminister en hängiven förespråkare av att återförstatliga den svenska skolan. Bild: Claudio Bresciani/TT

Därför hade Jan Björklund rätt om skolan

Kommunaliseringen var ett misstag som måste rättas till

ANNONS

“Staten behöver träda in med stabila finansiella förutsättningar och borga för ett mer professionsstyrt skolväsende där alla elever ges rätt till likvärdig utbildning”. Så skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand på torsdagens DN Debatt (27/8). Lärarförbundet har tidigare ställt sig skeptisk till att ta bort det kommunala huvudmannaskapet, men byter nu ståndpunkt i frågan.

De argument som framförs för ett ökat statligt inflytande i skolan har varit aktuella i tiotals år. Kommunerna klarar inte av att finansiera skolan. Likvärdigheten blir lidande under kommunalt ledarskap. Och lärares kompetensutveckling har blivit eftersatt.

Ett återförstatligande av skolan var länge en paradfråga för Liberalernas förra partiledare och utbildningsminister Jan Björklund. Under åren med Alliansen stötte han emellertid på patrull i frågan från både Moderaterna och Centerpartiet. I januariavtalet lyckades han dock få in den något luddiga formuleringen “Ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för statligt huvudmannaskap för skolan [ska] tas fram”.

ANNONS

Att Liberalerna nu har både Lärarförbundet och sedan länge Lärarnas Riksförbund i ryggen när frågan ska förhandlas är självfallet av stor vikt för utgången, och bådar väl för framtiden i svensk skola. Hur kommunaliseringen av skolan har misslyckats är mycket väldokumenterat. Exempelvis var en statlig utredning från 2014, “Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan” , som utredde just kommunaliseringens effekter, inte nådig i sin kritik mot reformen.

Enligt utredningen klarade många kommuner inte av att implementera det nya ansvaret som det var tänkt. Man lyckades inte få på plats fungerande styr- och kontrollsystem och många kommuners skolplaner saknade koppling mellan mål och resurser. Man förmådde inte heller att prioritera. Därtill skapade reformen möjlighet för kommunerna att spara in på skolan – en möjlighet som många kommuner tog tillvara på, på elevernas bekostnad.

Därtill visar utredningen att kommunaliseringen har varit en starkt bidragande orsak till svenska elevers dalande studieresultat i matematik, läsförståelse och naturvetenskap de senaste 30 åren, eftersom kommunerna inte själva kunde bära det ansvar de hade tilldelats av staten. Slutligen kom utredningen också fram till att situationen för lärare kraftigt har försämrats till följd av kommunaliseringen. Löneutvecklingen har avtagit, inflytandet över det egna arbetet har minskat och den administrativa bördan samt arbetsbördan överlag har ökat, vilket i sin tur har bidragit till att läraryrkets status har sjunkit och att högpresterande studenter inte längre söker sig till läraryrket.

ANNONS

Naturligtvis beror inte alla problem i svenska skolan enbart på kommunaliseringen, men sammanfattningsvis talar övervägande skäl för att reformen var ett misstag som politikerna måste rätta till. Mycket har hänt i skolan sedan utredningen om kommunaliseringens effekter genomfördes, och svenska elevers studieresultat har börjat vända uppåt. Samtidigt behövs mer för att den svenska skolan ska kunna säkra och bibehålla Sveriges konkurrenskraft. Det ska inte Centerpartiets och Socialdemokraternas ideologiska låsningar tillåtas stå i vägen för.

ANNONS