Sverige är världens mest uppkopplade land. Det gör samhället extremt sårbart, konstateras i Riksrevisionens granskning av myndigheternas informationssäkerhet.
De enklaste beslut svenska politiker och generaldirektörer kan ta? Bejaka alla former av tekniska framsteg. Försäkringskassan har en egen app. Mer än fem miljoner svenskar deklarerar på nätet. Många arbetslösa skriver in sig själva på Arbetsförmedlingen med hjälp av e-legitimation.
Våra myndighetskontakter är ofta smidiga, när allt fungerar som det ska.
I fjol hade Arbetsförmedlingen i genomsnitt 660000 personer inskrivna. Det sammanlagda värdet på de genomförda transfereringarna uppgick till 55 miljarder kronor. Försäkringskassan betalade ut socialförsäkringar för hisnande 200 miljarder och Migrationsverket registrerade 163000 asylansökningar.
Det går att dra två slutsatser av siffrorna:
Riksrevisionen har granskat informationssäkerheten på nio myndigheter, däribland Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Slutsatsen är alarmerande. Riksrevisionen påtalade omfattande brister så tidigt som 2005. Mer än tio år senare menar riksrevisor Margareta Åberg att flera av problemen kvarstår (DN 26/5).
Regeringen är för slapp i sin tillsyn av myndigheterna. Statens kostnader för informationssäkerheten är utspridda och högst oklara. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, anses ge bra vägledning, men utan operativt stöd får IT-avdelningarna pröva sig fram på egen hand.
Den tekniska utvecklingen har tagit sjumilakliv det senaste decenniet. Under samma period har det säkerhetspolitiska hotet mot Sverige bara vuxit.
Digitaliseringen bidrar till att skapa effektivare myndigheter. Fördelarna med bolagsregistreringar via webbformulär och vab-ansökningar med hjälp av surfplattan är många. Handläggarna behöver inte lägga tid på onödigt pappersarbete, medan vi andra kan undvika ändlösa telefonköer. Så frigörs resurser, framför allt i form av tid.
Tvärtemot vad många tror minskar antalet myndigheter kontinuerligt. Vid årsskiftet hade Sverige 348 statliga myndigheter, vilket kan jämföras med 643 runt millennieskiftet. Sammanslagningar av flera små myndigheter till en större, som den stora polisreformen, vore omöjliga utan digitalisering.
Baksidan med effektiviseringarna är att sårbarheten växer när mängden känsliga ägg som placeras i samma korg ökar. Bara under våren har flera mediesajter utsatts för hackerattacker med oklart ursprung och flygtrafiken har stoppats efter suspekta kommunikationsfel.
Vad händer när Försäkringskassan plötsligt inte kan betala ut några pengar? Vilka riskanalyser gör Bolagsverket för att förhindra den organiserade brottslighetens företagskapningar? Kan 163000 asylsökande lita på att Migrationsverkets känsliga uppgifter inte kommer i fel händer?
Det framstår som att kaoset bara är några knapptryckningar bort.
