Efter stor smittspridning och höga dödstal under våren var optimismen stor inför hösten 2020. Under sommaren hade smittan lugnat ner sig, en kraftig andra våg bedömde Folkhälsomyndigheten (FHM) som osannolik. Att Sveriges befolkning nu var van vid restriktionerna – och fortsatte följa dem i stor utsträckning – angavs som skäl till att man vågade hoppas.
Enligt Anders Tegnell var de scenarion som FHM presenterade under sommaren inför en möjlig andra våg byggda på konservativa antaganden – "Antagligen blir utvecklingen betydligt bättre" var statsepidemiologens besked (SVT 17/12 -20).
Med facit i hand, efter en allt annat än lindrig andra våg, framstår optimismen som ogrundad. Nu har Ekot i en granskning (13/4) visat att Folkhälsomyndigheten underdrev när de beskrev smittspridningen i andra vågens tidiga skede.
"En ganska stabil nivå på de allra flesta ställen men en liten försiktig ökning. Inte alls så dramatisk som man ser i många andra länder i Europa." Så beskrevs exempelvis den då rådande situationen av Anders Tegnell på presskonferensen den 24 september.
Då hade man sett en ökning på 35 procent den senaste veckan. En ganska drastisk ökning, även om det var få fall i absoluta tal. Håller en sådan ökningstakt i sig sker en 20-dubbling av antalet fall på bara tio veckor.
Det går att peka på den mänskliga faktorn, och att det är svårt att korrekt förutspå något så oberäkneligt som en pandemi. Det är delvis sant, några perfekta framtidsscenarion av en sådan här situation går nog aldrig att få. I efterhand är det alltid lättare att säga vad som borde ha gjorts.
Samtidigt så byggde den svenska strategin på frihet under ansvar. Istället för strikta lockdowns förväntades folk följa restriktioner och utifrån myndigheternas information agera med sunt förnuft.
En sådan strategi är inte nödvändigtvis fel, men bygger på att allmänheten får god information om läget. Som Tove Fall, professor i epidemiologi uttrycker det till Ekot: "när det hänger på allmänhetens följsamhet, då är det oerhört viktigt att allmänheten vet om att det finns varningsflaggor."
Den goda följsamheten för restriktionerna som FHM gärna pekade på, hade enligt flera undersökningar från MSB, Telia och Novus blivit allt sämre. Inte heller det gick varningar ut om ökad smittspridning, innan det var för sent.
När följsamheten var ett starkt skäl för optimismen, men tydligt sviktat under en tid, är det svårt att förstå att myndigheten inte intog en mer försiktig hållning. Devisen "lyssna på experterna" blir svårare att upprätthålla, om experterna levererar underdrifter. Det underminerar förtroendet.
Det är en balansgång. En myndighet som ropar varg kommer heller inte bli lyssnad på i förlängningen. Men att låta vargen äta upp fåren, för att inte framstå som att man ropar varg, är inte heller särskilt rationellt. Till en början liknade andra vågen kanske en ofarlig vargunge, men sådana växer och blir stora. När det väl hänt är det lätt att önska att någon faktiskt vågat ropa.
