Prövning. Högsta domstolen har prövat samtyckeslagen för första gången.
Prövning. Högsta domstolen har prövat samtyckeslagen för första gången. Bild: Magnus Andersson/TT

Frida Jansson: Samtyckeslagen gör att fler fall omfattas

Oavsett hur stark lagstiftningen är kommer man inte ifrån att vissa brott är svårare att bevisa än andra.

ANNONS

På torsdagen den 11 juli kom den första domen från Högsta domstolen som prövar den nya samtyckeslagen. Lagen röstades igenom av riksdagen 2018 och innebär att det finns två bestämmelser som rör våldtäkt i svensk lag – en där uppsåt krävs för att bli dömd, och en där bara oaktsamhet krävs. Man fokuserar nu på frivillighet för båda våldtäktsbestämmelserna. Tidigare låg fokus på om våld eller hot förekommit eller om offret befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Oaktsam våldtäkt fanns inte före lagändringen.

Det är bra att diskussionen kring sexualbrott handlar om frivillighet. För några år sedan var det oklart om så kallade “frozen fright”-situationer, alltså när offret inte kan röra sig av rädsla, räknades som våldtäkt. Denna typ av reaktion är vanlig och det är bra att lagstiftningen nu täcker dessa situationer. Innan samtyckeslagen trädde i kraft varnade dock Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg för att den nya lagen antagligen inte skulle få särskilt stor effekt. “Många lever i villfarelsen om att det här kommer att leda till stora förändringar, att nu kommer ett stort antal män kunna dömas till ansvar för våldtäkt. Så kommer det inte att bli, för bevisproblemet kvarstår”, sa hon i Svenska Dagbladet (20/3-18).

ANNONS

Det har att göra med att de flesta fall som inte leder till en fällande dom präglas av bristande teknisk bevisning. Domstolen använder sig av målsägandens berättelse och stödbevisning, men det finns situationer när det inte räcker. Ibland är det flera år sedan händelsen ägt rum, och det kan vara svårt att minnas alla detaljer.

Oavsett hur stark lagstiftningen är kommer man inte ifrån att vissa brott är svårare att bevisa än andra. Samtyckeslagen gör att fler fall omfattas, men det påverkar inte bevisfrågan.

Det är fortfarande klurigt att få någon fälld. Men det finns en anledning till det. Det är viktigt att inte kasta ut oskyldighetspresumtion och rättssäkerhet genom fönstret för att man vill döma så många våldtäktsmän som möjligt. Tidigare riksåklagaren Anders Perklev vill ha tidigare polisiära insatser för att få till bättre polisutredningar och på det sättet reda upp fler brott (SVT 11/11-18). Det är det bästa förslaget som ligger på bordet just nu om man vill hjälpa fler våldtäktsoffer.

ANNONS