Här är allt den nya regeringen bör ta tag i

Joakim Broman: Behovet av reformer är större än åsiktsskillnaderna mellan blocken

ANNONS

En stormig tid väntar i regeringsbildningen. Men oavsett färg och sammansättning på den nya regeringen finns ett antal saker att ta tag i – och skapa blocköverskridande samarbete kring.

Behovet av en bred skattereform har blivit allt tydligare under den gångna mandatperioden och är ett bra ställe att börja på. Principen om “hälften kvar” har inte varit aktuell sedan 1990-talets stora skattereform, och de som tjänar mest betalar idag runt 60 procent i marginalskatt. En allt större del av befolkningen betalar också statlig inkomstskatt. Sammantaget innebär detta att högproduktiva och välutbildade löntagare straffas.

Även de med lägre inkomster betalar dock för hög inkomstskatt. Överlag hämtar statskassan in allt för mycket skatt på arbete. En skatteväxling där arbete beskattas mindre, och konsumtion mer, vore välkommet. Momsen kan höjas, men framför allt breddas till att omfatta idag momsbefriade verksamheter som fastigheter, banktjänster och kultur.

ANNONS

Sänkt skatt på arbete skulle också vara grunden för att sänka trösklarna till arbetsmarknaden. Här finns en ganska stark polarisering, där exempelvis Moderaterna och Liberalerna förespråkar förslag som bidragstak, medan Socialdemokraterna fokuserar på lönesubventioner. Båda sidor bör dock kunna enas om någon variant av inträdesjobb, som på ett avgörande sätt förbättrar etableringen på arbetsmarknaden för exempelvis utrikes födda eller unga utan gymnasieutbildning.

En skattereform är också tätt sammankopplad med en bostadspolitisk reform. Bostadspriserna har skenat, dels på grund av de låga räntorna, dels på grund av den låga fastighetsskatten och de förhållandevis generösa ränteavdragen. Samtidigt har bostadsbristen trots hög byggtakt fortsatt varit fortsatt stor. När nu byggandet vänt nedåt och amorteringskraven dämpar efterfrågan riskerar bristen att bli ännu värre. Hyresregleringen måste reformeras och byggreglerna som fördyrar byggandet ses över.

Sjukvårdssystemet har trots stora resurstillskott de senaste åren inte börjat fungera bättre. De flesta vårdköer har blivit längre och i många fall dubblerats. Många akutsjukhus är överbelastade och har svårt att hålla vårdplatser öppna. En viktig orsak är den underfinansierade primärvården. Debatten har dock mest kretsat kring personalbrist, nätläkare och den eviga frågan om vinster i välfärden. Om åtminstone den sistnämnda en gång för alla kunde läggas åt sidan kanske debatten istället kan fokuseras på vilka övergripande reformer som behövs för att vårdens styrning ska fungera bättre.

ANNONS

På samma sätt som i vården har skolpolitiken den senaste tiden paralyserats av frågan om valfrihet. Med den överspelad finns viktiga saker att ta tag i. Läroplanerna behöver ses över ännu en gång, liksom skolpengssystemet.

En överenskommelse kring byggandet av höghastighetståg vore också välkommen, även om åsikterna om finansieringen går isär.

Inget av dessa områden är utan politiska konflikter. Det som skiljer ut dem är att behovet av reformer är större än åsiktsskillnaderna mellan blocken. Oavsett hur stökig regeringsbildningen blir kan man hoppas att det synsättet finns både hos den nya regeringen, och hos dem som står utanför den.

Länkar:

Skatterna:

Primärvården:

ANNONS