I mars larmades det om att över en miljon textilarbetare i Bangladesh sparkats till följd av inställda klädbeställningar från globala modeföretag. Konsumtionen av kläder tillverkade i fattiga länder kritiseras ofta för att den ser mellan fingrarna när det kommer till brister i arbetsförhållanden, och där finns många viktiga förbättringar att göra. Samtidigt gör den globala handeln med till exempel textiler från låg- och medelinkomstländer att fler länder, och människor, lyfts ur fattigdom. Coronakrisen gör att många kommer att falla tillbaka i den.
Det här varnar till exempel Världsbanken för. Konsekvenserna av den minskade konsumtionen och ekonomiska aktiviteten förväntas leda till den djupaste recessionen sedan andra världskriget. Det slår särskilt hårt mot redan fattiga länder. Det finns en överhängande risk att fler kommer att dö av hunger som en direkt konsekvens av den globala ekonomiska krisen, än av coronaviruset själv.
I den rika delen av världen har ett återkommande argument i debatterna kring coronaviruset varit att vi inte kan bry oss mer om ekonomin än om människoliv, därför måste vi ta krafttag mot viruset. Det är en grov förenkling av verkligheten. Världsbanken förväntar sig att i stort sett alla länder i världen kommer att ha negativ BNP-tillväxt under i alla fall delar av 2020. Vad betyder det? I Sverige innebär det att många kommer att förlora sina jobb, företag kommer tvingas att lägga ner och mindre pengar kommer att kunna betalas in till statskassan. Vad betyder det i låg- och medelinkomstländer? Att fler människor kommer att dö i förtid.
Även i Sverige är frågan om man ska prioriterar ekonomin eller liv svårare än vid första anblick. Massarbetslöshet är nämligen förknippat med förkortad förväntad livslängd. Det går inte att ställa ekonomin och människoliv mot varandra. Istället bör vi kännas vid att vi hela tiden gör avvägningar. Det hade inte varit försvarbart att inte alls försöka hindra virusspridning. Varje enskilt land saknar förstås dessutom incitament, och inflytande, nog att ensamt upprätthålla den globala handeln och ekonomin. Den väg som Sverige har valt – med både avstannad ekonomi och höga dödstal – är också tveksam.
Men när nästa pandemi kommer – för det kommer att komma fler – måste vi ha blivit bättre på att göra dessa avvägningar. Den som säger att avvägningarna är lätta ljuger. Coronaviruset dödar, men att försöka stoppa det till varje pris dödar sannolikt fler.
