Petad. Enligt den förra ministern Helene Hellmark Knutsson är S ett patriarkalt parti.
Petad. Enligt den förra ministern Helene Hellmark Knutsson är S ett patriarkalt parti. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Karin Pihl: Är Socialdemokraterna ett patriarkalt parti?

Risken med kvotering, varvade listor och liknande strategier är att en ojämställd kultur kan bevaras, trots att allt ser fint ut på ytan.

ANNONS

Socialdemokraterna styrs av en grabbig nätverksstruktur. Det menar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning under den förra mandatperioden. Nu är hon besviken. När Stefan Löfven presenterade den nya regeringen efter höstens regeringsturbulens var Hellmark Knutsson inte ett av statsråden. Hon själv menar att petningen beror på en patriarkal struktur som genomsyrar det socialdemokratiska partiet. Även ungdomsförbundet SSU har nyligen anklagats för att premiera män framför kvinnor, efter att en kvinnlig kandidat inte blivit nominerad till förbundets styrelse.

Handlar det om personlig bitterhet över en förlorad maktposition eller är det verkligen så att kvinnor behandlas sämre än män? Som utomstående är det så klart svårt att veta. Att kvinnor petas eller behandlas med bristande respekt kan vara ett tecken på jämställdhetsproblem, men det kan också finnas andra orsaker.

ANNONS

Ett exempel på detta är Göran Persson (S), tidigare finans- och statsminister, som har en rad nedlåtande kommentarer om kvinnliga politiker på sin meritlista. Bland annat har han sagt om Mona Sahlin att “hennes styrka är inte tänkandet”, kallat Gudrun Schyman för splittrad, okunnig och omogen, och skämtat om Maud Olofssons vikt. Å andra sidan har Persson hånat politiker av båda könen. Bland annat har han sagt att Carl Bildt är “så jävla dålig”. Även Fredrik Reinfeldt har utsatts för vikthån. I Perssons fall handlar det antagligen inte om en nedvärderande syn på kvinnor, utan att den förre statsministern helt enkelt ibland beter sig som en klassisk mobbare.

Exemplet med Persson visar att vad som kan verka vara ett tecken på kvinnoförakt bara är en taskig attityd i allmänhet. Därmed inte sagt att politiken är en hundra procent jämställd sfär. Politiken har traditionellt sett varit dominerad av män. Detta har S försökt råda bot på. Socialdemokraterna är sedan några decennier tillbaka ett uttalat feministiskt parti, och har sedan länge en princip om “varannan damernas” på listor till riksdags-, landstings- och kommunval. Men har det varit effektivt?

Den uttalade ambitionen med de varvade listorna är så klart att öka jämställdheten. Problemet med sådana strategier är att de riskerar att få motsatt effekt. Med kvotering följer alltid en risk för misstänksamhet: sitter hon här för att hon är kompetent, eller för att hon är inkvoterad?

ANNONS

Men den största risken med kvotering, varvade listor och liknande strategier är att en ojämställd kultur kan bevaras, trots att allt ser fint ut på ytan. Principer om varannan kvinna på maktpositionerna går alldeles utmärkt att kombinera med en manlig jargong eller kultur, där det i realiteten är typiskt manliga värden och normer som premieras. Sådana saker är svårare att förändra.

ANNONS