Det är mycket nostalgi som surrar runt oss nu. SVT sänder den underbara fotbollssommaren 1994 i repris, på Facebook flödar tillbakablickar på jobb man haft eller bara en allmänt yngre version av sig själv på ett trevligt foto. Jag följer trenden och ger en bättre påsk i repris: Barnen var små, kunde klä ut sig till påskkärringar och knacka på hos vilken granne som helst, det fanns inga "riskgrupper", inte annat än i undantagsfall, och inga man kände till.
Fast jag måste påminna om att allt var inte så himla kul förr. Själv klämde jag handen en gång när jag gick påskkärring! Jag vinkade så glatt i springan vid gångjärnen, men ingen såg, och dörren stängdes helt och hållet med min lilla hand i kläm! Som jag tjöt! Men eftersom jag var helt liten var mina ben mjuka som brosk att jag bara fick några små sår i skinnet, inget hände med benen i handen.
Och min kära kollega och namne Gunilla, då också reporter och sedermera chefredaktör på Östran upplevde ett pinsamt ögonblick just en påsk. Påskkärringar är ju stort när barnen är små och hemmet hade dekorerats med mängder av dem. Inte undra på att sonen Gustav, kanske tre år, blev upphetsad när han fick syn på den mycket gamla damen dam i huckle. Högt och ljudligt skrek han till sin mamma, på det där viset som bara barn i all sin uppriktighet och utan medvetet vilja såra kan gapa:
– Påsksäring, mamma, mamma, titta påsksäring!
Den förtvivlade mamman fann sig dock blixtsnabbt.
– Nej Gustav. Sjalett heter det!
I år får vi inte se så några påskkärringar på vår tröskel ,och en smått förtvivlad läsare ringde till mig och klagade över sina jämnåriga (han är själv en mycket vigulant 70-åring).
– Kan ni inte skriva att de måste skärpa sig! De säger att de inte tillhör riskgrupp och beter sig som om de inte kan bli smittade och tänker inte på att de kan smitta någon annan heller!
Jag tycker nog att vi framför detta ganska tydligt, men det är också viktigt att komma ihåg att Folkhälsomyndigheten med statsepidemiolog Tegnell i spetsen också understryker att "hålla sig hemma" inte betyder att man inte kan ta en promenad ute i friska luften så länge man är frisk. Så le uppmuntrande mot våra äldre som tar en promenad i solen – som de så väl behöver – de ska inte skämmas över att de tar sig ut, utan vara stolta! Och vi andra bör också hållas ute i påsk – men alla så klart på behörigt avstånd!
En riktigt Glad Påsk
önskar jag
och hela redaktionen er alla!
