Den tredje maj är det Pressfrihetens dag. Det är en dag vi fortfarande kan fira, även om Sverige tappat ytterligare en placering i pressfrihetsindex, från tredje plats i världen 2019 till fjärde 2020. Anledningen till att Sverige backar i listan på 180 stater beror främst på de hot och det hat som riktas mot svenska journalister det senaste året.
Och hur är det då med pressfriheten i Bohuslän? Bohusläningen har om och om igen bevisat att tidningen gör de kommunerna vi bevakar mer demokratiska. Ett exempel är granskningen av vilka chefer som fått överblivet vaccin i Uddevalla. Socialchefen Roger Granat i Uddevalla menade på insändarplats att han inte tyckte att han behövde svara på vår reporter Wiveca Ströms frågor, eftersom kommunen publicerade allt som han tyckte var viktigt på kommunens hemsida. Att publicera listan på dem som valts ut för att få gå i en omkörningsfil i vaccinationskön var inte viktigt, ansåg han. Men pressfrihet är just att tjänstemän och politiker inte får välja när de ska bli granskade. Bara så kan vi upprätthålla demokrati. Och Wiveca lyckades till slut, genom att använda demokratiska verktyg, få fram vilka som erbjudits att gå före. Genom att begära ut mejl (som räknas som offentliga handlingar) kunde namnen på de som fick få gå före publiceras och kommuninvånarna fick till slut klarhet. Själva listan hålls dock ännu hemlig. Pressfrihet gör skillnad. Våra journalister gör skillnad. Att kommunalrådet Ingemar Samuelsson (s) i samma andetag avslöjade att han slutade läsa Bohusläningen för flera år sedan väckte enorm ilska hos våra läsare, som bättre förstår vikten av att följa och delta i en demokratisk debatt. Det envisa journalistiska arbetet uppmärksammades av tryckfrihetsexperten Nils Funcke, som intervjuade Wiveca i Journalistpodden. Även regeringen har nu tillsatt en utredning för att analysera hur offentlighetspricipen fungerat - eller inte fungerat - under pandemin.
LÄS MER:Diktaturerna kväser medier när de misslyckas bekämpa pandemin
Ett annat exempel är Arvid Brandströms granskning av Tanums kommuns skrotning av ett rumänskt pars bil, som visade sig vara en del av ett systematiskt förfarande. Även i detta fall försökte kommunen vifta bort tidningen. Det var ett "rutinärende" och de var säkra på att de hade lagen på sin sida. Till slut pressades de att kalla in experthjälp och fick backa, be om ursäkt till paret, samt ge dem ersättning. Utan Arvids granskning hade paret antagligen varit helt rättslösa. Pressfrihet gör skillnad. Våra journalister gör skillnad. Att detta var en viktig granskning håller Föreningen grävande journalister med om - och nominerade Arvids serie till en "Guldspade", en utmärkelse som ges till särskilt viktiga grävjobb.
Men den här typen av granskningar hyllas inte bara - de väcker också ont blod hos antidemokratiska personer. Fler journalister utsätts för hot och hat och tyvärr är Bohusläningen ingen undantag. Men så länge vi har prenumeranter som tycker vi är viktiga kommer vi fortsätta. Pressfrihet gör skillnad. Våra journalister gör skillnad. Och du gör skillnad genom att betala för riktig journalistik.
