Borgholm. Lysekil. Nordmaling. Sölvesborg. Ånge. Åre. Under fredagen (18/12) överräckte utredaren Sven-Erik Österberg sitt förslag på var staten ska inrätta nya servicekontor.
LÄS MER:Förslaget: Lysekil kan få myndighetskontor
Listan innehöll 28 orter, merparten på lands- och glesbygd. Därtill ska elva nya kontor inrättas i utsatta områden i större städer, bland annat i Eskilstuna, Jönköping och Växjö. Ett mobilt kontor föreslås också.
Pådriven av pandemin skickade civilminister Lena Micko (S) direkt ut förslaget på remiss. Österberg påpekade vid fredagens presskonferens att Arbetsförmedlingen det senaste året varit ”väldigt efterfrågad” vid kontoren.
I dag kan bara vissa av de 117 befintliga servicekontoren erbjuda kontakt med Arbetsförmedlingen. Österberg föreslår närvaro på alla kontor, liksom fler anslutna myndigheter.
Det låter bra. Men det säger också något om den reform av Arbetsförmedlingen som regeringen ägnat sig åt. Enligt januariöverenskommelsen skulle myndigheten bantas kraftigt och göras mer effektiv med privata alternativ, efter krav från Centerpartiet.
Reformen skapade förra höstens stora konflikt, som kulminerade i ett hot från oppositionen om misstroendeförklaring mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). Ministern backade på flera avgörande punkter och kunde sitta kvar.
De nya servicekontoren springer ur den konflikten. Det är klart regeringen går med på en reform inom en del av den enorma statliga jobbapparaten, om de sedan kan rulla ut nya filialer via servicekontoren. Det tycks ha varit regeringens plan.
När stormen blåste som värst sade Nordmark till SVT (28/11-19) att ”[v]i kommer att se Arbetsförmedlingens skyltar på fler orter runt om i landet” och att myndighetens lokala närvaro ska stärkas.
Manegen var krattad för Österbergs förslag. Men de reser flera praktiska frågor. På en del orter, som Sölvesborg, ska så kallade flexikontor inrättas. Servicekontoret ska då husera i kommunala lokaler.
Servicekontor måste använda it- och säkerhetslösningar som uppfyller alla anslutna myndigheters krav. Det är inte säkert att kommunens it-funktioner håller jämna steg. Hur ska flexikontoren då fungera, och vem ansvarar för säkerheten?
Med fler myndigheter inblandade ökar även kraven på sekretess, både i it-molnet och på marken. Exempelvis har Skatteverket pekat på säkerhetsrisker i att, beroende på lokalernas utformning, medborgares uppgifter och frågor kan överhöras av obehöriga i flexikontoren. Det är inte bra.
Samverkan mellan myndigheter används som vår tids politiska allrengörare. När den statliga närvaron återigen ska öka utanför storstäderna är det inte säkert att det blir någon positiv skillnad i medborgarnas tillvaro.
