Människors klimatengagemang har, inte minst i spåren av aktivisten Greta Thunbergs framgångar, blivit en global proteströrelse. Ingen seriös politiker kan avfärda klimatfrågan som en av mänsklighetens viktigaste. Att problemen med den globala uppvärmningen har blivit en av de viktigaste frågorna inför det stundande EU-valet är bra. Men det finns en risk att den globala uppvärmningen gör att andra, minst lika akuta, miljöproblem hamnar i skymundan.
Nyligen släppte FN:s expertpanel för biologisk mångfald, IPBES, en ny rapport om läget för det levande livet på planeten jorden. Föga förvånande är det illa. En miljon växt- och djurarter – en fjärdedel av planetens samlade flora och fauna – riskerar att försvinna de kommande decennierna.
Arter och växter har förvisso alltid dött ut. Det är oundvikligt. Ibland har människan varit inblandad, som i utrotningen av dronten, duvfågeln som fanns på Mauritius och dog ut på 1600-talet. “Naturliga” orsaker kan också slå ut hela djurarter, som när dinosaurierna dog ut när en meteor krockade med jorden för 65 miljoner år sedan. Ibland är det en kombination av orsaker. Mammutens utdöende sägs ha orsakats av en kombination av klimatförändringar och aggressiv jakt.
Men i dag har utrotningen accelererat. Detta beror på mänskliga aktiviteter som belastar ekosystemen: utsläpp från industrier, skövling av skog, mänsklig introduktion av främmande arter i miljöer där de saknar naturliga fiender vilket hotar andra djur eller växter, och överexploatering. Mellan 1980 och 2000 försvann 100 miljoner hektar av tropisk regnskog. En tredjedel av fisket världen över är okontrollerat eller olagligt, vilket leder till kraftigt minskade fiskestånd. Gödningsmedel rinner ut i vattendrag vilket leder till algblomning, syrebrist och döda havsbottnar.
Djur och växter har, till skillnad från människor, förvisso inget egenvärde. Endast människor har mänskliga rättigheter. Men trots att mänskligheten har lärt sig att bemästra naturen är människan fortfarande beroende av den. Att förhindra artdöden är därför angeläget. Om vi inte gör det kan allt ifrån livsmedelsproduktion till framställandet av mediciner hotas.
Klimatförändringarna och artdöden hänger ihop. En varmare medeltemperatur hotar många djurarter. Men ibland finns det uppenbara konflikter. En sådan är framställandet av biobränsle, som i sig är bra för klimatet, men som på vissa håll kräver gödnings- och bekämpningsmedel vilket kan ha negativa ekologiska effekter.
Parallellt med klimatfrågan måste politiska ledare världen över formulera krisåtgärder för att säkra den biologiska mångfalden. Precis som det måste kosta att släppa ut växthusgaser måste det kosta att förstöra ekosystemen. För att ta ett exempel: Det är orimligt att palmolja används som billigt fett i livsmedelsprodukter, när just framställandet av palmolja är en orsak till att regnskogar skördas.
Klimatfrågan är på allas läppar. Det är bra. Men miljön handlar om så mycket mer än den globala uppvärmningen.
