Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

De däruppe och vi därnere. Bankernas skyskrapor i Frankfurt. Bild: Michael Probst

Är den ljusnande framtid vår?

Det avgörande blir, om vår moraliska och mänskliga mognad räcker för att neutralisera teknikens risker.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Bohusläningens chefredaktör Ingalill Sundhage diskuterar den 20 oktober den digitala teknikens betydelse i allmänhet och dess inverkan på tidningen i synnerhet. I båda fallen andas artikeln optimism. Så här avslutar hon sin text: "Experterna säger att vi bara är i datoriseringens barndom. Smarta lösningar kommer att göra livet enklare på flera plan och servicen bättre tack vare digital teknik. Så är det med framtidens sjuk- och äldrevård, transporter och bilar, och så är det för oss tidningar."

I mina ögon är detta bara första halvan av ett längre resonemang. Det kräver en del två, där it-teknikens baksidor exemplifieras och diskuteras. Låt oss börja med att bläddra några sidor framåt i samma tidningsnummer. Där hittar vi två artiklar om den nu aktuella "storsvindeln av europeiska statskassor". Det handlar om så stora summor, att man knappt fattar vidden. Enbart i Tyskland rör det sig om cirka 300 miljarder i svenska kronor. Också vårt land lär vara drabbat men i mindre skala. De som blivit bestulna är således alla skattebetalare, stora som små.

"Männen som skapar det bedrägeristämplade upplägget kallat cum-ex är en grupp toppadvokater och aktiemäklare. Högutbildade från de främsta universiteten, med de högsta betygen", heter det i texten. . Det rör sig om en ganska liten skara. Nu har en av dessa trätt fram och i detalj berättat, hur svindeln gått till. Det är både spännande och skrämmande läsning. Ur mänsklig och moralisk synvinkel är redogörelsen på gränsen till obegriplig för mig och säkert för de flesta av läsarna. De här "toppadvokaterna" är ju alla högavlönade och behöver därför inte öka sina inkomster. Vad är då drivkraften bakom? Insidern – han som hoppat av – säger: Den "är en gränslös girighet".

En kort scen talar för sig själv. De "sammansvurna" sitter högt upp i en av bankskraporna i centrala Frankfurt och ser "hur folk på gatan går till jobbet. "De ser pyttesmå ut. Man tittar ner på de människor som betalar skatt, de skattepengar som man stjäl. Vi tänkte att vi var genier och de var idioter." Om vi bortser från det moraliskt och juridiskt förkastliga i denna syn på samhälle, ekonomi och medmänniskor, är två förutsättningar nödvändiga för att detta storskaliga bedrägeri ska bli möjligt, nämligen globaliseringen i kombination med it-tekniken. Pengasvindleri har alltid funnits men inte varit möjligt i denna skala förrän i vår digitaliserade tid.

Den tekniska utvecklingen kan vi människor inte hindra. It-teknikens betydelse för vårt sätt att leva kommer att öka och att accelerera. Vi äldre, som blir fler och fler kommer att få allt svårare att hänga med. Tänk på bilden av en fluga i ett väldigt spindelnät. Kommer den – det vill säga människan – att bli fri och flyga omkring som den själv vill, eller kommer den att bli allt mer insnärjd i nätets trådar? I grund och botten är det inte tekniken det är fel på. Den är alltid neutral. Det avgörande blir, om vår moraliska och mänskliga mognad räcker för att neutralisera dess risker. Hur ser prognosen ut med tanke på tillståndet i vår värld i dag?

Och slutligen: vad har vi egentligen skolan till? För att producera lydiga och anställningsbara människor eller självständigt tänkande, fria individer?

Carl-Axel Backman