Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Åkermark är inte bara lantbrukets intresse, utan i högsta grad ett samhällsintresse, anser företrädare för Centerpartiet i Tanums kommun, som är kritiska till byggnation av bostäder och lokaler i Tanumshede-Säm. Bild: Lars Olrog
Åkermark är inte bara lantbrukets intresse, utan i högsta grad ett samhällsintresse, anser företrädare för Centerpartiet i Tanums kommun, som är kritiska till byggnation av bostäder och lokaler i Tanumshede-Säm. Bild: Lars Olrog

Åkermark är också ett samhällsintresse

Åkermarken får ofta ge vika när kommuner planerar för byggnation av bostäder och olika verksamheter. Det senaste exemplet i Tanums kommun kan hämtas från planprogrammet för Tanumshede-Säm, som är belägen i anslutning till ett befintligt bostadsområde nära centrum.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Planprogrammet omfattar, förutom annan mark, cirka åtta hektar åkermark som enligt planen avsätts till byggande av verksamheter som barnomsorg och äldreboende, samt bostäder. Ett exempel på en situation där lantbrukets intresse måste ge vika för ett viktigt samhällsintresse kan man kanske tycka.

När frågan avhandlades i Miljö- och byggnadsnämnden i februari och när beslut togs om godkännande nu i juni, reserverade sig dock Centerpartiets ledamöter. Detta inte på grund av motstånd till samhällsutveckling, som bostadsbyggande och förbättrad samhällsservice, utan på grund av att även åkermarken är en stor tillgång för vårt samhälle.

Åkermark är inte bara lantbrukets intresse, utan i högsta grad ett samhällsintresse. Åtta hektar åkermark kan förse runt 40 personer med årsbehovet av mat och bara det visar ju på betydelsen inför framtiden.

Att jordbruket kan hålla till utanför från tätorten kan man kanske också tycka, men det finns flera skäl till att värna även tätortsnära åkermark. Allt fler vill odla egna produkter och tätortsnära odling kan bli en möjlighet för många. Olika lösningar för detta dyker upp.

Förutom att anlägga traditionella odlingslotter, blir det allt vanligare att ett antal privatpersoner går samman med en lantbrukare/trädgårdsodlare, för att tillsammans odla årsbehovet av till exempel potatis och grönsaker. Privatpersonerna medverkar vid moment som sådd, plantering och skörd, medan lantbrukaren kanske ordnar plöjning och harvning maskinellt. Lantbrukaren får ersättning för sitt arbete och övriga får tillgång till egenproducerad mat av bästa kvalitet. Detta om något kan man kalla närodlat.

Ytterligare ett skäl, att bevara åkermark, är att ett böljande sädesfält ofta är en vacker syn även för villaägare och lägenhetsinnehavare när rullgardinen dras upp på morgonen.

Är man så lyckligt lottad att man bor så, kan man dessutom ta sig en promenad till åkerkanten och visa barnen hur vetekärnorna, som skall bli till mjöl, ligger inbäddade i axen. Det bjuder bonden gärna på. Även förskolor och skolor kan lätt utnyttja denna möjlighet och följa grödornas utveckling. Dagens situation, där många barn och ungdomar inte vet varifrån maten kommer, kan på så sätt förbättras.

Vi måste bli bättre på att använda annan mark än åkermark för byggnation och verksamheter. På åkermark passar det bäst att odla mat av bästa kvalitet till kommuninnevånarna.

Karl-Erik Hansson (C)

vice ordförande

miljö- och byggnadsnämnden

Tanums kommun

Lars Olrog (C)

ledamot

miljö- och byggnadsnämnden