Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

In this June 10, 2017 photo, Donny Chan reads on bed at his apartment, one of a growing number of tiny, upscale units known as "microflats" in Hong Kong. Hong Kong’s property developers are scaling down, way down, for younger, middle-class buyers, offering micro-sized upscale apartments with stratospheric price tags. The apartments, dubbed “mosquito-size units” or “gnat flats” in Chinese are drawing online ridicule and underscore worries over the Asian financial hub’s overheated real estate market and widening inequality. (AP Photo/Kin Cheung) Bild: Kin Cheung

Akademiska hus borde bygga mikrolägenheter

"När jag var en ung student för många decennier sedan var det relativ vanligt att vissa studenter delade rum eller lägenhet."

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

"Fler studenter borde dela lägenhet", skriver DN:s ledarskribent Martin Liby Troein (7 november). Dels på på grund av de decennier långa bostadsbristen på studentbostäder nära campus, Dels på grund av att hyrorna tar en större del av studenternas lån då många inte kan få extra jobb eller inte klarar av att ha extra jobb då vissa program kräver mer än andra program, dels inte har föräldrar som sliter och subventionerar boendekostnaderna et cetera.

När jag var en ung student för många decennier sedan var det relativ vanligt att vissa studenter delade rum eller lägenhet. Men jag tycker inte att det är en optimal lösning. Istället borde staten ge uppdrag för Akademiska Hus att äga en del av de studentlägenheterna i Sveriges tio största lärosäten. Lägenheterna ska byggas så att framtidens flexibla användning möjliggörs, och majoriteten av dessa lägenheter bör vara mikrolägenheter på 11 kvadratmeter med sovloft och med egen toalett, gärna egen pentry också. Vissa lägenheter förblir 20 -35 kvm då det behövs av de med rörelsehinder.

Hyrorna borde kunna sänkas rejält då ytan mer än halveras utan att ge avkall brandsäkerhet, ljudisolering, trygghet och estetiskt tilltalande arkitektur. Fler ungdomar och unga vuxna skulle må bättre och kunna koncentrera sig att läsa istället för använda den mycket värdefulla tiden med leta efter bostad och oroa sig!

Alldeles för få företag som är intresserad av att göra det. Då är det dags för staten att ta sitt ansvar.

Andi Tripadi