Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

"Vårdcentralernas personal har tagit och tar ett stort ansvar under coronapandemin", skriver Eva Olofsson och Can Altintasli från Vänsterpartiet. Bild: Stefan Bennhage

Att bara snacka hjälper inte en redan pressad primärvård

Alla partier är överens om att primärvården måste växa och ta ett större ansvar för hälso- och sjukvården. Sverige utmärker sig jämfört med andra länder genom att mer resurser lagts på sjukhusen och mindre på primärvården. Vänsterpartiet har under många år drivit på för en mer jämlik vård med en utbyggd primärvård, den vård som är nära och flest av oss använder.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Nu när Sverige står inför en demografisk utmaning med ökad andel äldre och allt fler som lever länge med kroniska sjukdomar pratar allt fler om den nära vården. Men det är skillnad på att prata om och göra. Detta visar sig tydligt i partiernas budgetförslag för 2021. Alla partier är överens om att vi ska satsa på primärvården. Men inför 2021 får vårdcentralerna i det borgerliga minoritetsstyrets budget en uppräkning som är lägre än löne- och kostnadsökningarna, och dessutom några små tillskott för preciserade satsningar. Vänsterpartiet är det enda partiet som gör i stället för att bara prata. Vi tillför därför 340 miljoner extra 2021 i vår budget till vårdcentraler och rehabilitering.

Detta borde vara självklart om primärvården ska ta ett större ansvar. Det behövs fler läkare, fysioterapeuter, sjuksköterskor, psykologer och många andra yrkesgrupper för att klara av att primärvårdens viktigaste uppgift. Att hjälpa till att hålla sina patienter så friska som möjligt samt att upptäcka allvarligare sjukdom innan den hinner bli allvarlig. Att arbeta hälsofrämjande ger större förutsättning för våra invånare att få ett gott liv med hög livskvalité samtidigt som det innebär att vi hushållar med våra skattepengar. För att vi ska kunna höja livskvalitén för invånarna och en bättre hushållning med våra skattepengar krävs det att en satsar först och verkligen sätter primärvården på kartan. Det är primärvården som ska vara Västra Götalandsregionens flaggskepp i målet att skapa ett gott liv för våra invånare.

En vanlig synpunkt när vi träffar personal är att de med ökade resurser skulle kunna utveckla och klara av sitt grunduppdrag bättre. Många på vårdcentralerna börjar tröttna på att höra att vården ska ställas om till mer nära vård, men samtidigt ges varken ekonomiska eller strukturella förutsättningar. Det är dags att göra verkstad och agera för en primärvård i världsklass.

Vårdcentralernas personal har tagit och tar ett stort ansvar under coronapandemin. De sliter med provtagningar och att skapa säkra vägar in på vårdcentralen. Deras hemsjukvårdsläkare samarbetar med kommunernas hemsjukvård kring sköra äldre. De ska hålla kontakt med patienter som inte ska eller vill besöka vårdcentralen. De är första linjen för psykisk ohälsa. De får nu en ny patientgrupp, de som haft covid-19 med behov av uppföljning. De har ställt om för att testa. De ska arbeta med att ta hand om patienter med diffusa symptom, som i vissa fall är allvarliga sjukdomar till exempel cancer, som inte vågat söka vård under coronakrisen.

I budgetdebatten i Västra Götalandsregionen 30 november och 1 december kommer Vänsterpartiet att lyfta nödvändigheten att satsa på vårdcentralerna. Med ytterligare 340 miljoner till vårdcentralerna vill vi särskilt stärka arbetet med sköra äldre och förbättra stödet till de med psykisk ohälsa. Det kommer fortsatt att vara en prioriterad fråga för Vänsterpartiet att satsa på primärvården för en mer jämlik vård.

Eva Olofsson (V)

oppositionsråd

Can Altintasli (V)

ledamot i Närhälsans styrelse