Replik till Lars Hylander 11 juni
LÄS MER:Tillsynskampanjen mot små avlopp kränker landsbygdsborna
I ett debattinlägg om små avlopp (2019-06-11) menar Lars Hylander att Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och kommunerna kränker hundratusentals medborgare genom att i strid med naturvetenskap hävda att de har en undermålig avloppslösning.
Lars Hylander ställer i sin debattartikel frågan om man som ledamot i en nämnd får kränka och tvinga bort kommuninvånarna från sina bostäder genom att döma ut fungerande och miljömässigt bra avloppsanläggningar. Han menar också att Havs- och vattenmyndigheten (HaV) bedriver en kränkande kampanj mot små avlopp.
LÄS MER:Obefogat och dyrt va-tvång
En tredjedel (cirka 240 000) av alla avloppsanläggningar med vattentoalett i Sverige saknar rening efter slamavskiljare, trots ett av riksdagen fastställt lagkrav sedan 1969 på efterföljande rening. Alltså går avloppsvattnet ut nästan helt orenat i grund- och ytvatten och kan förorena dricksvattenbrunnar och badplatser. Fastighetsägare ansvarar för att sköta sin avloppsanläggning. Men, allvarliga brister åtgärdas sällan utan krav från kommunen. Vid tillsyn är det bristfälliga och olagliga avloppsanläggningar som får krav på åtgärder. Vi menar att det finns en vetenskaplig samsyn om att dåligt renat avloppsvatten bidrar till övergödning och smittspridning, inte alls i strid med naturvetenskapen som Hylander hävdar.
Hylander skriver vidare att HaV bedriver en kränkande kampanj mot små avlopp och kritiserar också den utredning om retention som genomförs av Formas, som är ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling. HaV ger kontinuerligt olika forskningsinstitut och universitet i uppdrag att göra utredningar och rapporter för att ständigt ta del av nya rön, för att kunna ge så tydlig och korrekt vägledning om små avlopp som möjligt. HaV kan också välja att inte publicera rapporter som vi anser inte är tillräckligt väl underbyggda. Så var fallet med rapporten ”Bedömning av självrening och retention i mark vid prövning av små avlopp – smittskydd och fosfor”.
Denna rapport skickade HaV på remiss till 16 instanser; myndigheter, forskningsinstitut och universitet. De ifrågasatte den enkla och generella tillämpning av markretentionen (hur mycket fosfor som fastnar i marken) som föreslås i rapporten. HaV bedömde därför att rapportens slutsatser inte är tillräckligt väl underbyggda och inte kan användas som underlag i vår nationella tillsynsvägledning. Däremot kommer, efter förslag från HaV, Formas att under 2019-2020 genomföra en systematisk översikt om markretention av fosfor från små avloppsanläggningar, för att öka kunskapen om retentionens betydelse.
HaV håller dock med Lars Hylander om att i de fall det finns goda förutsättningar för retention på platsen för avloppsanläggningen och om avståndet är långt till dricksvattentäkter och badplatser – då kan reningskraven på anläggningen vara lägre. Däremot innebär det inte att avloppsvattnet kan vara helt utan rening efter slamavskiljning, framför allt inte ur smittskyddssynpunkt. Vi vägleder också kommunerna att göra denna bedömning i det enskilda fallet utifrån lokala förutsättningar, men inte utifrån generella tumregler som rapporten föreslår. Hav bedriver inte någon kampanj mot fastigheter med små avlopp som Hylander hävdar.
Ann Lundström
enhetschef Havs- och vattenmyndigheten