Begränsad vinst ger mer resurser till välfärden

Det är övervinsterna man vill få bort.

ANNONS
|

Nu ropar Svenskt näringsliv ut i förtvivlan att Sverige ska införa planekonomi och att företag kommer att gå i konkurs. Det låter ju illa, verkligen! Detta för att man vill se över vinstbegränsning i välfärdssektorn.

Konflikten är tydlig; De som värnar riskkapitalisters möjlighet att ta ut höga vinster å ena sidan och de som ser att det måste begränsas, pengar avsedda för välfärd ska stanna i välfärd. Varför tänker man då ens tanken om nu företag som inte får ta ut mer än åtta till tio procent av skattepengar i vinst utan att konkursa? Utredningen som Ilmar Reepalu gjord visar att välfärdskoncernernas vinster ligger mellan 40 och 50 procent. Och det är övervinsterna man vill få bort.

ANNONS

Varje krona som plockas ut ur välfärden som vinst eller bonus eller skatteflykt är en stöld från medborgarna. Dessa pengar hade gjort mer nytta i välfärden.

Glöm inte att under ordnade former begränsa vinstdrivande företagsformer i välfärden eller sätta upp ett vinsttak hotar inte valfriheten eller mångfalden i välfärden – det hotar bara vinsterna.

Om Sverige förbjuder vinster eller reglerar dem blir vi mer som andra länder. I dag är vi ganska ensamma vad gäller vinstuttag i välfärden. Att vilja stoppa vinsterna i välfärden innebär inte att man säger att den offentliga sektorn är perfekt. All välfärd behöver bli bättre, men inget blir bättre i välfärden av att stora vinster läcker ut. Välfärden behöver mer pengar, inte mindre.

Det har växt fram en stor privat välfärdssektor som omsätter miljarder kronor varje år.

Under 2012 drevs nästan hälften av den privata välfärden av aktiebolag och de tio största koncernerna kontrollerade 36 procent av marknaden. Under samma år hade de tio största välfärdsbolagen vinster på 9,5 miljarder kronor tillsammans (Av 23 granskade koncerner betalade 17 ingen eller nästan ingen bolagsskatt i Sverige samma år).

Vinsterna skapas till stor del genom lägre personaltäthet. Om skolaktiebolagen till exempel, skulle ha samma lärartäthet som de kommunala skolorna, skulle det behövas ytterligare drygt 2000 lärare i grund- och gymnasieskolan. Genom den lägre lärartätheten slipper skolbolagen denna kostnad på cirka en miljard kronor per år och pengarna kan istället gå till vinst.

ANNONS

Som socialdemokrat är jag faktiskt stolt över att man nu ser över detta och låter de pengar vi avsatt till välfärd också går till det.

I det privata ligger det runt tio procent i snitt i servicesektorn. Att hota med att företag går i konkurs för att de inte får ta ut mer än åtta till tio procent har jag mycket svårt att se!

Janette Olsson

Socialdemokrat i Bohuslän

ANNONS