Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Just under denna tid njuter jag av att se dessa färggranna, och i mitt tycke oförargliga växte, utmed vägarna, skriver Lars Hansson. Bild: Christine Olsson/TT

Bekämpa tistlarna inte de fina lupinerna

I SVT:s nyhetsutsändningar under midsommarhelgen framgick att Trafikverket skulle börja ett försök med att bekämpa växten lupin. Just under denna tid njuter jag av att se dessa färggranna, och i mitt tycke oförargliga växte, utmed vägarna.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Under 1950-talet var denna proteinrika baljväxt vanligare. På senare tid syns den inte på åkrarna, mer än där den självföryngras. Kanske är det billigare att importera soja från Brasilien för att täcka proteinbehovet till husdjuren, men hur kan man finna denna vackra växt för oönskad?

Nej, det stora problemet med oönskade växter är tistlarna. På dessa borde Trafikverket rikta sina ansträngningar på att bekämpa. Vägverket är dessutom delvis skyldig till tistelspridningen då det under utbyggnaden av motorvägen, som annars är det bästa som gjorts i vårt landskap, ofta underlät att sköta ogräsbekämpningen på matjordsupplagen.

Matjorden som sedan spreds på vägslänterna var bemängd med tistelrötter och frö. Förra året noterade jag att under senare delen av augusti månad att det var enorma moln av tistelfrö utmed motorvägen. Det ändrade brukandet av åkerjorden bidrar säkert också till problemet, då det så kallade Kravodlandet utesluter herbicider för bekämpning av ogräs.

Det är ändå bra att frågan om oönskade växter diskuteras. Det är ett ökat tryck från växtarter som kommer in i vår flora och tränger ut det som vi ser som nyttigt, vackert eller nödvändigt för miljön.

Lars Hansson

Uddevalla