Replik till ledare av Karl af Geijerstam
LÄS MER:Därför är Lysekils bostadsplaner bra för kommunen
Vi lever i dag i en helt annorlunda värld än för bara 10–20 år sedan. Vi måste ta ställning till klimatförändringar och biodiversitetsförlust, också på kommunal nivå. Utöver människors behov av grönområden måste kustkommuner fundera på hur markområden påverkar våra kustekosystem. I Lysekils kommun har markområdens ekosystemfunktioner och förmåga att stävja miljöförändringar innan de bebyggs ännu aldrig bedömts. Varje byggprojekt riskerar därför att äventyra kommunens möjlighet att stå emot framtida miljöutmaningar och arbetet med Agenda 2030 och Miljömålen försvåras. Detta är omvärldsanalysen som af Geijerstam och många kommunpolitiker saknar. På Tronebacken bygger man bort Lysekils enda stadsnära skog som är viktig för rekreation och andra ekosystemtjänster. Beslutet går stick i stäv med den av kommunfullmäktige enhälligt antagna Grönstrategin.
Enligt plan- och bygglagen gäller att “med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer”. För att uppnå det måste vi hushålla med vår natur och endast bygga när det verkligen behövs. Då måste man ställa sig frågan för vem man bygger. Vårt svar är självklart främst för de som i dag och inom en rimlig framtid lever och verkar i kommunen.
Kommunens nytagna bostadsförsörjningsprogram slår fast att behovet främst omfattar billigare centrumnära hyresrätter för att sätta fart på bostadskedjan och för att minska trångboddhet. Då väljer majoriteten av Lysekils kommunpolitiker att satsa på flera dyra nybyggnationsprojekt på naturmark där en normalvilla hamnar i femmiljonersklassen. Lysekils kommun har redan ett stort överskott på fastigheter eftersom cirka 40 procent (80 procent på Skaftö) ägs av sommarboende och omsättningen är hög. Tidigare byggprojekt har inte lyckats bidra till ett levande året-runt-samhälle. Resultatet blir en skärgårdskuliss och kommunen tampas med att få krympande skatteinkomster att räcka till skola, vård och omsorg.
LÄS MER:Kommunpolitiker är lätta att övertyga när exploatörer knackar på
Det finns en nästan vidskeplig övertro bland många kommunpolitiker att byggande och exploatering löser alla problem. Man likställer slentrianmässig exploatering med utveckling i en jakt på tillväxt i samma anda som af Geijerstam beskriver. Samtidigt förbrukar man blint de största tillgångarna man har; naturmark och välmående ekosystem. Den natur som är förutsättningen för kommande generationers möjlighet till ett gott liv och som ofta är själva anledningen till att folk bosatt sig just här.
Maria Granberg (MP)
gruppledare, ledamot kommunfullmäktige
Emma Nohrén (MP)
ledamot kommunstyrelsen
Svar direkt:
Den logiska slutsatsen av Miljöpartiets argumentation är att fritidsfastigheter inte borde byggas och att alla bostäder på något sätt borde vara ransonerade. Jag tror, i likhet med en förkrossande majoritet av Lysekils kommunfullmäktige, att det bästa är att kommunen planerar byggnationer i kommunen inom lagens ganska strikta ramar. Vill Miljöpartiet begränsa människors frihet att bygga ytterligare, har ni alla möjligheter att göra detta i regeringsställning. Jag tror dock att utsikterna att få majoritet för en sådan politik är liten.
Karl af Geijerstam