Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Det finns stora brister när det gäller den pedagogiska omsorgen i den svenska barnomsorgen, visar en utredning som lagts fram. Cecilia Strandberg (S) och Louise Åsenfors (S) välkomnar förslaget om etableringsstopp och krav på kvalitetshöjande åtgärder. Bild: Kent Eng

Bristande pedagogisk omsorg i barnomsorgen

Pedagogisk omsorg har spelat ut sin roll i svensk barnomsorg. Detta är vad Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg kommit fram till i sitt betänkande till utbildningsminister Anna Ekström.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Regeringens särskilda utredare Linda Eskilsson har haft i uppdrag att kartlägga och analysera vilka utvecklingsområden som finns i fritidshemmet och vid behov föreslå åtgärder för att öka kvaliteten och likvärdigheten och stärka fritidshemmets kompensatoriska uppdrag.

I uppdraget ingick även att kartlägga och analysera om pedagogisk omsorg stimulerar barns utveckling och lärande och vid behov lämna förslag på hur man kan främja att barn får likvärdiga förutsättningar inför start i förskoleklass. Vi socialdemokrater har sedan denna barnomsorgsform utvecklades under mandatperioden 2006–2010 tryckt på att detta inte är en verksamhet som är till för barnens bästa. Vi välkomnar nu detta betänkande.

Ungefär två procent av barnen är inskrivna i pedagogisk omsorg i Sverige. Cirka 11 500 barn. De enskilda verksamheterna ökar i jämförelse med de kommunala. Framförallt i så kallade utanförskapsområden.

Pedagogisk omsorg finns alltså mest i städer och inte på landsbygd. Linda Eskilsson som överlämnade utredningen till Anna Ekström berättade på pressträffen att hon före granskningen av pedagogisk omsorg hade hört oroväckande berättelser om misstankar att verksamheterna inte fungerat.

På pressträffen den 11 juni sade hon att det till och med var värre än hon vetat om. I läroplanen för förskolan finns en lång rad olika krav på vad ett barn på förskolan ska erbjudas. Några exempel är:

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,

• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

För pedagogisk omsorg finns inte dessa krav alls. Utredaren Linda Eskilsson har i sina granskningar sett att vi genom olika riktlinjer för svensk barnomsorg skapat A- och B-förskolor. Detta är inte gynnsamt för barnen. Detta är inte bra för svensk utbildning.

Därför välkomnar vi nu förslaget om etableringsstopp av pedagogisk omsorg i Sverige. Vi ser även positivt på att det kommer kvalitetshöjande åtgärder så som: krav på uppdraget, personalens kompetens, reglering av konfessionella inslag, registerkontroll av hela miljön där barnet vistas, kvalitetsarbete samt godkännande och ägar- och ledningsprövning. Detta borde ha gjorts från början.

Cecilia Sandberg (S)

andre vice ordförande Barn och Utbildningsnämnden

Uddevalla

Louise Åsenfors (S)

vice ordförande Beredningen för mänskliga rättigheter

Västra Götalandsregionen