Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

STOCKHOLM 20181114: Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson (SD) i plenisalen inför statsministeromröstningen i riksdagen. I dag väntas Moderatledaren Ulf Kristersson bli den förste statsministerkandidat sedan enkammarriksdagen infördes som inte godkänns av riksdagen. Bild: Pontus Lundahl/TT
STOCKHOLM 20181114: Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson (SD) i plenisalen inför statsministeromröstningen i riksdagen. I dag väntas Moderatledaren Ulf Kristersson bli den förste statsministerkandidat sedan enkammarriksdagen infördes som inte godkänns av riksdagen. Bild: Pontus Lundahl/TT

Brutalism har ersatt liberalt förnuft

Antagligen skulle Jimmie Åkesson även snabbt få med sig en svans av ”före detta liberala” alliansväljare

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Inför öppen ridå attackeras de två mer renodlade liberala partierna Liberalerna och Centern av inte bara Sverigedemokraterna, utan även av anhängare till de halvliberala partierna Moderaterna och Kristdemokraterna.

Grunden till fungerande marknadsliberalism förutsätter självklart liberalismen själv. I drygt hundra år har den politiska formen av liberalismen på ett fruktbart sätt verkat i Sverige. Men som en realitet i den svenska byamentaliteten och vardagsmentaliteten har liberalismen funnits med som en naturlig del i ytterligare ett flertal hundra år.

Det har tagit tid att bygga ett liberalt hem i landet Sverige, för den liberala svenska människosjälen. Nu har det tagit en halv höst för före detta frihetslängtande alliansväljare att sukta efter auktoritär nationalism. Har ni blivit alldeles från vettet?

En prövotid väntar för Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna. Frågan är om, må det aldrig hända, och i så fall när Jimmie Åkesson börjar attackera den demokratiska processen det innebär att välja ny statsminister och regering. Den påtagliga otåligheten hos det svenska folket (inkluderat välutbildade, erfarna journalister) skulle lätt kunna utnyttjas av SD i en propagandakampanj. Det vill säga en kampanj inte bara som vanligt riktad mot de liberala, demokratiska partierna, utan direkt mot den representativa parlamentariska demokratin.

Antagligen skulle Jimmie Åkesson även snabbt få med sig en svans av ”före detta liberala” alliansväljare, som likt en flock hungriga måsar, ivrigt skulle försöka slita demokratins grunder i stycken.

Så låt oss hoppas att den typiska svenskheten, det liberala förnuftet, åter kommer tillbaka, så att vi kan fortsätta den demokratiska resan. Det finns så mycket fantastiskt den fria, liberala människan kan fortsätta göra och skapa i framtiden.

Pål Magnusson

Uddevalla