Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

STOCKHOLM 20180925 Centerpartiets partiledare Annie Lööf (C) och Liberalernas partiledare Jan Björklund (L) anländer till riksdagshuset inför riksmötets öppnande. Foto: Anders Wiklund / TT / kod 10040 Bild: Anders Wiklund/TT

C och L kan inte komma undan V och SD

V och SD har 1,6 miljoner väljare, självklart ska de få inflytande. C och L kan inte välja bort båda två.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Söndra och härska har alltid varit viktiga hörnstenar i Socialdemokraternas politik för att behålla och komma åt makten. Under den snart gångna mandatperioden har Stefan Löfven gjort ihärdiga försök att splittra Alliansen genom ideliga inviter till C och L.

Han lyckades till slut. S, MP, C och L inledde förhandlingar som föregicks av att C och L ställde tuffa krav inför dessa. Vid sidan om dessa fyra parter ställde också V upp med krav för att stödja en eventuell regeringssammansättning. De krav som C och L ställde, i sammanhanget närmast naiva, kunde inte S tillmötesgå i den utsträckning som C och L krävde. Det framkom också, enligt Annie Lööf att S däremot tillmötesgick V:s krav. En tydlig signal om hur sammanlänkade S och V är och som därför var en bidragande orsak till att förhandlingarna strandade.

Ända sedan 1982 har S varit i beroendeställning till V i mindre och större omfattning för att nå eller behålla regeringsmakten. Under innevarande mandatperiod har S tvingats genomföra flera av V:s krav. Vid eventuellt fortsatt regeringsinnehav av S stod "Vinster i välfärden" kvar som ett projekt att genomdriva. Under innevarande mandatperiod har Alliansen inte förmått att aktivt utöva sin oppositionsroll. De har egentligen låtit Decemberöverenskommelsen, upplöst på initiativ av KD, vara i kraft. Först efter valet, den 25 september, röstades Stefan Löfven bort av riksdagen med stor majoritet på grund av att SD ställde upp på Alliansen sida.

Efter Annie Lööfs redovisning av resultatet av de förda och avbrutna förhandlingar- na med S och MP, påverkade av V, finns anledning att framställa en fråga till C och L. Vilka fortsatta förhandlingsmöjligheter har Ni öppnat för alldenstund Löfven och Ygeman ändå ser fortsatta förhandlingar som möjliga?

Nu måste C och L ta ställning inför kommande regeringsförhandlingar. Det finns två så kallade ytterlighetspartier, V med cirka 500 000 röster och SD med cirkaa 1 100 000.

Ni, C och L, har tillsammans cirka 900.000 röster. Om ni vill undvika extraval och bidra till en regeringsbildning innan måste ni ta ställning till att välja det rödgröna blocket som stöds av V eller M-KD som fått igenom sin budget för 2019, stödda av SD.

Valresultat måste respekteras!. Att utestänga ett parti från inflytande, i detta fall SD, som pendlar mellan det tredje största och näst största partiet tycker jag är respektlöst. Övriga partier anser tydligen att i Sverige kan ett sådant ställningstagande vara demokratiskt. Det är rent odemokratiskt!

Lennart Svensson

Lööf och Björklund kan inte runda vare sig V eller SD.