Därför är elektriska båtmotorer bättre för miljön och samhället

Bensin- och dieseldrivna båtmotorer med extrema effekter orsakar utsläpp, buller och skadar miljön i skärgården.

ANNONS

Båtmässan i Göteborg 2020 är slut. De påfallande intrycken för en kritisk betraktare är frånvaron av segelbåtar, samt det stora utbudet av utombordsmotorer med extrema effekter. Ur miljösynpunkt är denna utveckling både beklaglig och förkastlig.

Förutom utsläpp av koldioxid, kväveoxider, oförbrända bränslerester och sot, så påverkar ljud från båtarnas motorer undervattensfaunan. Svall har stor påverkan på grunda bottnar vilka utgör lekplatser för fisk. En beräkning av koldioxidutsläppen från fritidsflottan pekar på cirka 285 000 ton per år, enbart i Sverige.

Argumenten för elektrisk framdrift av fritidsbåtar och kustnära fiskebåtar är därmed lätta att finna:

Utsläppsfritt: Ingen förbränningsmotor som genererar avgaser och sot. Laddar man båtens batterier med förnybar el från sol och vind blir resan helt fossilfri.

ANNONS

Tyst: Frånvaron av motorljud ger en framdrift där man bara hör vågskvalp och fågelkvitter.

Nästan gratis: Med nuvarande elpriser kostar en laddning av båtens batterier motsvarande 15 sjömil, mindre än 20 kronor.

Dom tekniska svårigheterna är inte obetydliga. Båtar med batterier kan bära med sig begränsade mängder energi. Följaktligen får man ta tillvara på den energi man kan bära med sig på bästa sätt. Båtarna ska byggas avsedda för eldrift från början, vilket betyder lätta båtar med lågt framdriftsmotstånd.

Räckviddsångest är ett begrepp som alla elbilsägare känner till. Lösningen har ofta varit att ha en fossilmotor "i reserv" att ta till då energinivån i batterierna är låg. I marina sammanhang talar vi om en range extender, en fossildriven motor med generator som laddar batterierna. Utmaningen här ligger i att med tekniska system kunna eliminera denna helt och hållet.

Man ska inte heller glömma bort rolighetsfaktorn. Fossildrivna, planande båtar med många hästkrafter går fort och är spännande att köra. Att bygga elbåtar med samma rolighetsfaktor är en utmaning. Att göra detta till en rimlig prislapp är en ändå större utmaning.

Avsaknad av infrastruktur för laddning av elbåtar är ett annat problem. Att ladda en elbåt med ström från en elstolpe i marinan är fullt möjligt men tar många timmar i anspråk. Marina snabbladdningsstationer saknas nästan helt. Här ligger utmaningen i anpassning till den marina miljön av befintlig landbaserad teknik, avsaknad av branschstandard samt anpassade regelverk.

ANNONS

En utveckling i ritning mot elektrisk framdrift skapar således per automatik många nya affärsområden vilket är positivt för Sveriges BNP, på sikt kanske en ny exportindustri.

Regeringens Maritima Strateg (Näringsdepartementet Augusti 2015 N2015.28) har lagt fast följande målsättning: ’Konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö’.

Jag menar att en verksamhet med ovan beskriven inriktning uppfyller samtliga dessa kriterier.

Dessvärre har vi ännu inte sett så många konkreta resultat. En stor del av tillgängliga medel för att förverkliga den maritima strategin används till workshops, seminarier och mingel, alltid utan utvärdering och med otydliga resultat.

Mitt förslag är att omfördela en del av dessa medel till att inrätta en samordnande funktion, en "ombudsman" med ett fåtal anställda vars uppgift är att slussa briljanta idéer och entusiastiska småföretag genom den byråkratiska djungel som ansökan om finansiellt stöd idag utgör. Detta skulle vara till stor nytta för start-up projekt och småskalig utveckling.

Detta är en enkel åtgärd för bättre miljö, effektiv näringslivsutveckling och framtida arbetstillfällen.

Claes Bengtström

Civilingenjör, Teknologie Licentiat, Båtbyggare

ANNONS