Därför måste balkongerna räddas

Carl Casimir och Anna Svensson ger sin syn på Uddevallahems balkongförslag och Bohusläningens ledare

ANNONS
|

Alltför mycket värdefull bebyggelse i Uddevalla har misskötts och rivits, skriver Carl Casimir och Anna Svensson, Uddevalla kommun.

LÄS MER:Boende kan få nej till nya balkonger

Ledaren den 20 september i Bohusläningen med rubriken Måste man tvingas leva i ett museum, var skriven på ett sådant sätt att det bör bemötas. Redaktören af Geijerstam talar i sin ledare om för läsarna vad god fastighetsekonomi är, hur illasinnad Uddevalla kommun är och hur en lämplig gestaltning och renovering av bostadshus vid Bohusgården ska göras. Redaktören kanske har kunskaper även i dessa ämnen, men i så fall glömde han dem i denna artikel. Han valde också bort argumenten bakom, dvs att journalistiskt behandla ämnet. Låt oss då åtminstone få framföra följande:

ANNONS

Fastighetsägaren har länge skjutit på husens underhåll. Man strävar mot en större ombyggnad för att slippa använda hyrorna och lägger till nya balkonger för att säkert kunna höja hyrorna. Nya balkonger vill säkert många hyresgäster ha. Men vem tycker det är oviktigt hur de ser ut och fungerar?

LÄS MER:Nya balkonger måste vara tidsenliga

För länge sedan förklarade tjänstepersoner och politiker i Uddevalla varför ombyggnadsförslaget inte var bra. Kommunen begärde att förändringarna inte skulle strida för mycket mot husens kvalitéer och att ägaren borde söka lösningar som bättre tillvaratar husens värde. Om inglasade balkonger ska ingå, bör de gestaltas till husen. Kommunen visade också flera förslag på hur man kan göra. Både ägaren och hyresgästerna torde tjäna på sådan anpassning. Men det vill inte fastighetsägaren utan lämnar efter lång betänketid in samma förslag. Redaktören väljer då att stödja fastighetsägaren. Denna långbänk är inte skapad av kommunen och redaktörens påhitt att kommunen helt skulle vara emot förändringar är osanning.

Uddevalla kommun inköpte marken under 1940-talets slut och bebyggelsen skapades av arkitekterna Harry Egler och Disa Wahlund. Två arkitekter som ritade mycket av tidens betydelsebärande byggnationer i Sverige, framför allt åt HSB och Riksbyggen. De formade bebyggelsen noggrant till platsen och gav den modern gestaltning med omsorg och kvalité. Husen är goda representanter för sin tid och har visats för tillresande. Förhoppningsvis har den också upplevts positivt av de som valt att bo i husen.

ANNONS

LÄS MER:Välkomna till Uddevallas balkongmuseum

Alltför mycket värdefull bebyggelse i Uddevalla har misskötts och rivits. Det som finns kvar borde vi vara rädda om. Husen på Bohusgården har stora värden, är omsorgsfullt gestaltade och tydliga i sina uttryck. Något som borde ge stolthet till ägaren. Värden som till stor del kan finnas kvar om man är lika omsorgsfull i sitt förvaltande som man var när husen byggdes.

Redaktören berättar att det finns bra teknik för att bygga in balkonger men glömmer nämna att det också finns mycket dålig teknik och att vi därför måste ställa krav på hur det görs. Många som fått nya inglasade balkonger upplever svårigheter att styra klimatet och rum innanför som mörka.

Om man drar det sin spets hävdar redaktören, kan inte standardhöjningar göras vilket minskar byggnadernas ekonomiska värde. Varför inte vara sann i sin journalistiska handling? Vem vill redaktören lura och varför? Ledaren avslutas med att de boende inte vill leva i ett museum. Men ärligt talat, vem säger det och vad ska hyresgästerna välja mellan? Både redaktören och fastighetsägaren bör som sakkunniga veta att kulturhistoriska värden höjer byggnaders ekonomiska värden. Det finns flera vetenskapliga arbeten kring fastighetsekonomi som tydligt visar detta. Men då måste man ta vara på dessa värden. Underhåll är förstås självklart, eller vad säger fastighetsägaren?

ANNONS

LÄS MER:Balkongerna har förfallit sedan nästan 20 år

Redaktören ville att politikerna skulle gå emot tjänstepersonerna på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Så skedde inte. Även i Kultur och fritidsnämnden diskuterades frågan, dock utanför dagordningen. Där uttalades att man ser allvarligt på hur vi tar vara på och använder vår gemensamma historia. Vi både har och behöver vår historia. Att vara i och utgöra en del av historian ger styrka för framtiden. Den plats vi bor på hyser vår historia, den tillhör oss och vi tillhör och påverkar den. När vi uppfattar historiska avtryck förklaras platsen och varför det ser ut som det gör. Det ger oss nycklar för att förstå sammanhanget vi lever i.

Carl Casimir

Kommunantikvarie

Anna Svensson

Avdelningschef Kultur och fritid, Uddevalla kommun

SVAR DIREKT:

Carl Casimir och Anna Svensson har mycket rätt. Det är sant att husen är goda representanter för sin tid och är omsorgsfullt gestaltade och tydliga i sina uttryck. Det är också sant att historiska miljöer bidrar till förståelse av varför det ser ut som det gör.

Men frågan är om var gränserna går för hur mycket den offentliga makten ska diktera vad fastighetsägare får göra med sina fastigheter. Kommunen har gett förslag till Uddevallahem, men Uddevallahem ville pröva sin egen lösning. Denna har nu förkastats av kommunen. Min poäng var att Uddevallahem gjorde rätt i att pröva frågan.

ANNONS

Jag anser inte att Uddevalla kommun har gjort något formellt fel. Tvärtom visar det hur stor makt lagstiftningen ger till offentliga myndigheter, vilket inskränker handlingsfriheten och rådigheten över privat ägda fastigheter. Denna frihet borde vara större.

Karl af Geijerstam

ANNONS