Skulle aldrig kunna tänka mig att klimatstrejka, har varken kött eller flygskam. Men det finns saker i vårt miljötänkande samhälle , som jag reagerar på och det är vår överproduktion av mat, mat som vi utan att reagera på ”kastar” och som i bästa fall blir biogas.
31 oktober 2019 tog den franska domaren och politikern Arash Derambarsh emot en miljon kronor i pris från ”Win win Gothenburg sustainability award”, för att han medverkat till att – 2016 - driva igenom en lag i Frankrike som förbjuder franska butiker och restauranger att kasta mat.
17 september 2019 sitter jag på Cityterminalen i Stockholm och väntar på nattbussen mot Göteborg, ser hur en kvinna går in i en butik som håller på att stänga. Direkt får hon två sopsäckar och börjar fylla dom med bröd och konditorivaror. Dom fyllda säckarna förseglas och hon får hjälp av personalen att förflytta dom ut ur lokalen, då ser jag på hennes jacka att hon representerar en känd välgörenhetsorganisation.
För en tid sedan – strax före stängningsdags - kommer jag in i en Lysekils dagligvarubutiker. Vid bröddisken står en butiksanställd och tömmer ner bröd & konditorivaror i en sopsäck, som i botten innehåller kvitton och övrigt avfall.
Jag frågar den personen varför butiken ”kastar” ätbart bröd? Jag förstår att hen inte kan svara på min fråga, då personen vill behålla sitt jobb och inte är ansvarig för butikens återvinnings policy.
Själv har jag inget förslag på någon organisation i Lysekil som kan fördela nämnd produkt till behövande, för dom finns säkert. Det jag – rent generellt - förvånas över är butiksägarnas behov att köpa in, eller i butik baka så mycket bröd och konditorivaror att man vid dagens slut måste kasta dylikt.
Om inte butiken ekonomiskt kalkylerar den här hanteringen, borde det vara en förlust för butiken, samt policymässig förlust. Sedan kan jag se ekonomiska och miljömässiga förluster i flera andra led bakåt som genererat onödig energiförbrukning vid: produktion av förpackningsmaterial, degar, arbetstid, bränsleförluster i olika transporter.
Det som också ”slår mig” är att jag besökte samma butikskedja i Malmö och då såg jag hur en butiksanställd sorterade ut varor som skulle kastas. Då erbjöd jag och en annan kund att köpa delar av sortimentet, men det var emot butikskedjans policy enligt den anställde där och tydligen gäller det också i Lysekil.
Nu nämnde jag endast bröd, men frukt, grönsaker, rotfrukter, mejerivaror, pålägg med mera som kastas för att sista förbrukningsdag närmar sig eller har diverse skönhetsfläckar – vad tar det vägen?
Jag hade gärna sett att vi i Sverige hade en liknande lag, med liknande bötesbelopp som i Frankrike, 10 000 euro, cirka 110 000 kronor.
Det skulle vara intressant att höra hur butiksansvariga i Lysekils dagligvarubutiker reflektioner på det här problemet och vad har dom för lösning, mer än att kasta fullt ätbar mat – bara för att diskarna ska se köpvänliga ut. Dessutom undrar jag om det finns någon organisation i Lysekil som skulle kunna ta emot det som butiksägarna inte anser sig kunna sälja; - för att det finns ett behov av mottagare är jag säker på.
Nicklas Gustafson
Lysekil