Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Därför måste vi ha färre sälar

Jan-Olof Larsson (S): Bottentrålningsförslaget är ett bottenförslag - dags att värna det småskaliga fisket

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I den 73 punkts överenskommelse som träffades mellan Centern, Liberalerna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna finns i punkt 39 ett förslag om ett generellt förbud mot bottentrålning i känsliga områden.

Under hela 2000-talet har det arbetats för att skydda fisken och skapa ett hållbart fiske. Effektiva kontroller, bättre övervakning genom elektronik, EU:s fiskeripolitik, med mera.

Åtgärder som att flytta ut trålgränsen. Detta har gjorts i samråd med yrkesfisket där vissa undantag gjorts för att värna småskaligt fiske. Det har träffats en bred överenskommelse mellan fisket och myndigheter och andra intressenter om att skapa Sveriges första nationalpark i havet, Kosters nationalpark. En överenskommelse som fått miljöpris och lanserats som det goda exemplet både inom och utanför Sveriges gränser. Överenskommelse som skyddar värdefulla havsmiljöer men ändå ger möjlighet till visst fiske på avsatta områden där det fiskats i generationer.

LÄS MER: Så kan ministern använda sin papperskorg

Regering efter regering har under hela 2000-talet har lovat att värna det småskaliga fisket. Problemet är att politikerna oftast inte vet eller har sin egen bild av vad som är småskaligt fiske.

På östkusten är snart allt fiske borta. Det så kallade småskaliga fisket var beroende av garnfiske ut efter kusten. Detta är inte möjligt sedan många år då fiskaren oftast fångar fiskhuvuden, då sälen äter upp i stort sett all fångst.

Det kustnära fisket har varit beroende av ett ålfiske. I dag finns endast ett fåtal ålfiskare kvar på östkusten som får fiska ål och på västkusten är det helt förbjudet. Detta av kända skäl, ålen håller på att utrotas. Enligt min mening borde ett ålfiskeförbud införas i hela EU:s fiskevatten. Med ålfiskestoppet försvann också en stor del av det småskaliga fisket, ofta var detta ett fiske som utgjorde en bisyssla.

Vad har då regeringarna genom sina myndigheter gjort för att värna det ”småskaliga fisket”. På Östkusten i stort sett ingenting. På Västkusten har man försökt minska de negativa konsekvenserna när det skulle genomföras begränsningar. När myndigheten flyttat ut trålgränsen, när ”Kosters Nationalpark” skapades så kom man överens med yrkesfisket efter långa diskussioner där alla fick ge och ta utan att syftet med värnandet av havsmiljön kom i kläm. Vissa små områden där det fiskats i generationer skulle fisket få fortsätta, just för att värna det småskaliga fisket.

Skulle nu myndigheten få uppdrag av regering och riksdag att frångå de överenskommelser som träffats och som fått ros från så många håll. Och inte minst där politiker åkt på det ena mötet efter det andra och lyft fram dessa goda exempel. I ett sådant läge förstår jag att ingen kommer att lita på några överenskommelser mellan stat och yrkesfisket. Och pratet om att värna det småskaliga fisket har det orerats om från riksdagens talarstol från samtliga inblandade i den så kallade ”januariöverenskommelse”. Alla partier förutom möjligen Vänsterpartiet har sagt sig värna det kustnära / småskaliga fisket. Nu är det dags att visa detta.

Ska något göras för att öka lönsamheten i det kustnära fisket så är det dags att börja förvalta sälbeståndet, både på väst- och östkusten. En sådan åtgärd skulle ändå visa på ett visst intresse från politiken att de vill ha kvar ett kustnära fiske.

Jan-Olof Larsson

ledamot i Havs- och Vattenmyndighetens insyns råd, tidigare fiskepolitisk talesperson för Socialdemokraterna i riksdagen.