I början på mars kunde man i de lokala tidningarna läsa att Migrationsverket säger upp 28 lägenheter som man hyr av Lysekilsbostäder i Brastad och Lysekil. Dessa lägenheter som MV låtit asylsökande bo i under sin asylprocess har man hyrt i många år, några mellan 15 och 20 år.
Det är ung 100 asylsökande personer, familjer och enskilda, inkl ca 30 barn som kommer att tvingas flytta till en annan kommun där Migrationsverket har tomma boendeplatser.
Migrationsverket behöver allt färre platser i asylboenden och avvecklar boenden för att inte stå med tomma boendeplatser. Det är bra att MV tänker på sin ekonomi, men detta sätt att ta ansvar slår så hårt mot människor som redan är pressade, att vi måsta reagera.
För de människor som måste flytta är detta mycket kännbart och innebär en oerhörd psykisk påfrestning eftersom många redan lider av psykisk ohälsa pga lång asylprocess, inaktivitet och trauman från sin flykt och från sitt hemland.
En del som nyligen flyttats hit från annat boende ska nu flyttas igen. För traumatiserade och ångestfyllda barn och vuxna som sökte asyl i Sverige hösten 2015 kan detta innebära försvårade möjligheter att orka fullfölja intervjuer. Jo, du läste rätt, det finns asylsökande från hösten 2015 vars asylutredning ännu ej är klar. För de familjer som redan mår dåligt pga traumatisering, orimligt lång väntan m.m. innebär detta ett dråpslag mot deras psykiska hälsa och förmåga att komma igång med sin etablering på ett bra sätt.
För andra som bott i kommunen i 5-6 år pga långa och snåriga asylprocesser, som skaffat sig ett nätverk i samhälle och skola innebär detta uppbrott att benen slås undan för en ev kommande etablering och integrering i Sverige.
Migrationsverkets enhetschef i Vänersborg, Johan Rexhag, säger att de har full förståelse för att uppbrotten är tuffa – inte minst för barn och ungdomar som går i skolan. Han säger också att: ”Vi gör bedömningar från fall till fall och anstränger oss för att hitta bästa möjliga lösning i varje enskilt fall. Inför varje flytt är vi därför noga med att informera de berörda familjerna och kommunen om avvecklingar så fort det går”. Nu har det gått två månader sedan nyheten gick att läsa i tidningarna och ännu har man inte informerat de som kommer att tvingas flytta till annat boende.
Han säger också att man vill göra flytten så skonsam som möjligt och ta hänsyn så långt det går.
Om Migrationsverket kommer att agera på detta sätt har vi ingen insyn i men är ändå mycket skeptiska till hans svar. Bla utifrån erfarenheterna från aug 2016 då man planerade att flytta 180 personer, från det tillfälliga asylboendet i Hotell Lysekil, till Kiruna, Svappavaara och Vittangi.
Migrationsverkets sätt att hantera den flytten skapade panik och oerhörd oro. Medvetenhet och förståelse för människors oro och förmåga att hantera berättigade frågor saknades hos de ansvariga för flytten 2016. Flytten gick inte bra av förståeliga skäl.
Kommer detta att finnas hos de som hanterar denna kommande flytt? Migrationsverkets sätt att hantera flytten av asylsökande från Lysekil 2016 JO-anmäldes av personer i Lysekil som hade insyn i MV agerande.
Vi träffar många människor som är chockade och förtvivlade av att ha nåtts av detta besked och undrar hur Migrationsverket tänker ta ansvar för de negativa konsekvenser som denna flytt innebär för många? Det är både inhumant och ovärdigt att betrakta alla dessa asylsökande i Lysekil som en homogen grupp med samma förutsättningar.
Vi tycker att MV borde kunna vara flexibla i vissa ärenden och låta människor som rotat sig i Lysekil och har arbete och nätverk bo kvar en tid tills man fått sitt beslut?
Det finns personer som fått uppehållstillstånd som väntar på lägenhet i Lysekil eller ansvisningskommun. Ska de verkligen behöva flytta för att sedan flytta en gång till, tillbaka till Lysekil eller till anvisad kommun?
Skall de som har offentligt biträde i närområdet och som befinner sig i ett avgörande skede i sin asylprocess flytta långt bort från sin advokat?
Hur mycket hänsyn kommer man att ta till att barn med funktionshinder hamnar i ett boende med närhet till hjälp som man är i behov av och får i Lysekils kommun?
Vi tycker att det i särskilt ömmande fall bör finnas möjlighet för människor att bo kvar i Lysekil under resten av sin asylprocess, vid uppenbar psykisk ohälsa eller när det handlar om barn med funktionshinder.
För många kommer denna planerade flytt att leda till ökad psykisk ohälsa som i sin tur kommer att försvåra en kommande integration avsevärt och innebära ökade kostnader för samhället.
Om Migrationsverket väger in barnkonventionen och andra humana perspektiv i sitt agerande och väljer att vara flexibla och visa förståelse för dessa människors situation, slår man inte undan benen för människor på väg in i en etablering. Man undviker då också att aktivt öka människors psykiska ohälsa. De pengar man sparar på att lägga ner boendet i Lysekil kommer att ätas upp av försvårad integration och etablering.
Peter Moll
Flyktingsamordnare
Lysekils pastorat
Ulla Johannson
Förståndare Arken, Lysekil
Hans Wolfbrant
Kyrkoherde
Lysekils pastorat