Lyssna på Lundell.
Lyssna på Lundell.

Det är folket som bygger landet, när folket vill

Det behövs både ett kollektivt och ett individuellt ansvarsutkrävande för att ändra samhället!

ANNONS

Då jag 1985 som 15-åring, brann för miljö, natur och djur (framförallt ugglor) valde jag att en kort period engagera mig politiskt i det då ”superhippa” Miljöpartiet på Orust. Redan då fanns ett motsatsförhållande i miljödebatten i frågan om det var individens ansvar att förbättra miljön, eller om det skulle ske genom politiska beslut som satte press på olika aktörer på jordklotet, alltifrån individen till det multinationella företaget.

Jag förstod inte då hur de två ”åsiktslägren” kunde vara så bergfasta i sin övertygelse i att bara den ena vägen var den rätta och framkomliga vägen. Min pappa var en stark anhängare av ”det-är-samhällets-ansvar-att-förändra-miljön-och-inte-individens-ansvar”. Med honom kom jag ständigt i konflikt om detta då jag inte kunde förstå varför inte individen borde avkrävas ett större miljöansvar.

ANNONS

Jag förstod som sagt inte då, och jag förstår inte idag, 34 år senare, varför en debatt överhuvudtaget måste föras, där man medialt ”friställer” individen från ansvar att rädda jorden från ekologisk utplåning. Är inte varje individ en del av samhället? Är inte individens moraliska ”miljöskuld”, grunden för ett till att börja med, individuellt engagemang, som senare kan fortsätta med ett gemensamt engagemang och förhoppningsvis en gemensam lyckosam omställning – från ett överflödssamhälle – till ett hållbart samhälle?

Jag tycker det är att klappa människor på huvudet och berätta för dem, att förmågan till miljöförändring, ligger högt, högt över deras huvuden. Det tråkigaste med detta blir tyvärr, att individen blir en passiv del i en större mobb, som med uselt självförtroende står och skränar ut – Det är politikernas fel! – Det är företagens fel! – Det är fackets fel! – Det är Jimmies, Trumps och Putins fel!

Min åsikt är att det är vårt fel – som individer och som grupp – att miljön är i ett uselt skick. Eller som min store ungdomsidol Ulf Lundell har uttryckt det i poesi; ”Det är folket som bygger landet – folket, de enda som kan det - När folket vill det, bygger folket landet”.

ANNONS

Pål Magnusson

Uddevalla

ANNONS