Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
"Skickar med en aktuell och go bild som visserligen inte gör rättvisa åt allvaret i pandemin men som gör att man står ut."

Det är inte PRO-kören som har blivit smittade av coronaviruset

Yngve Berlin (KP): Vem har varit i Franska alperna eller på afterski i Sälen och Åre och reser runt med virus?

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Är frivilligt corona-isolerade på Fisketången (Kungshamn). Ingen fara med oss. Sämre kan man ha det eller få det. Vem vet? Inställd (K)ongres, bostadsmöte och budgetdialoger med mera. Läser inlägg på Facebook att vi 70-plussare ska vara rädda om oss. Vi ska inte beblanda oss. Vi skall hålla oss inne. Vi tillhör riskgruppen.

Tack för omtanken, den är säkert äkta från de flesta håll. Men är samhället rädda om oss, eller för oss? Frågeställningen blir relevant när jag hör gravt medelålders journalister blir ”rädda” när de ser en 70-plussare utomhus.

Visst, vi skall hålla oss inne eller på armvecks avstånd om vi vågar oss ut, så vi inte bidrar till smittspridning. Men helst skulle vi enligt en Facebook-stjärna ha speciella områden där vi kunde promenera om vi nödvändigtvis ska vara utomhus. Jag får en otrevlig känsla. För vi fattar mycket väl att vi skall vara rädda om oss/er. Det har de flesta av oss alltid varit, annars hade ni inte haft den relativa välfärd många av er nu har. Men vem smittar vem? Vem har varit i Franska alperna eller på afterski i Sälen och Åre och reser runt med virus? Inte PRO-kören.

Det är klart att vi fattar att vi skall undvika att bli smittade och det är klart att vi måste ta ansvar för de som är tänkta att leva mycket längre än oss. Men när argumentet blir, ni måste undvika att bli smittade så ni inte belastar vården, den måste vara tillgänglig för ”oss yngre som skall bygga upp samhället igen”, då blir jag smått irriterad. Vem fan vill självförvållat avsluta livet i en respirator? Men grejen är att den under årtionden nedrustade sjukvården är förklaringen till att vi i Sverige är sämst i klassen vad gäller intensivvårdsplatser, med övriga jämförbara länder.

Om nu en 70-plussare ändå blir sjuk (kanske smittad av en afterski-snubbe) och behöver intensivvård och respirator – vem blir stigmatiserad?

Det är ett högt pris att inte få träffa barn och barnbarn på länge, men det kan vara ett ännu högre pris att träffa dem, för tidigt

Nedrustad sjukvård och sämre beredskap är ett resultat av gigantisk omfördelning av samhällets resurser där både friska och coronasmittade 70-plussare är förlorarna. Det kommer en dag efter C! Dagen D?

Yngve Berlin

Lysekil