Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Gödselspridare. Nötdjuren behövs i naturen.  Bild: Anders Hofgren
Gödselspridare. Nötdjuren behövs i naturen. Bild: Anders Hofgren

Det bästa är att äta lagom mycket och svenskt nötkött

Visst behövs nötdjur i svenskt jordbruk

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Debatten om kött och klimat rasar vidare, nu på nytt också här i Bohusläningen. Värderingar kring köttätande, etik och hälsa måste givetvis respekteras fullt ut. Däremot förekommer det tyvärr ibland rena naturvetenskapliga faktafel som gör diskussionen väldigt skev. Här några punkter, i all korthet:

1. Påverkar vårt köttätande det globala klimatet?

Svar: Ja, men bara i den utsträckning som djuren vars kött jag äter är uppfödda i ett system där fossil bensin och diesel använts. Alla djur – och även växter – ”andas” ut koldioxid vid sin ämnesomsättning. Koldioxiden sugs på nytt upp av gröna växter i den så kallade fotosyntesen och blir till nya gräs och blad, som återigen konsumeras. Vi kallar det kolcykeln, en kretsloppsbalans.

Det nya sedan industrialismen är dock att mänskligheten ur jordskorpan tagit upp kol, olja och naturgas som för länge sedan var djur och växter och stod i balans med sin tids kolomsättning i naturen. Vid sin förbränning idag – i bilar, värmepannor, tillverkning av t ex konstgödsel mm – avger de koldioxid som det nu inte finns tillräckligt med gröna växter som kan att ta upp. Alltså hamnar denna koldioxid i atmosfären som ett nettoöverskott – och bidrar till förändring av jordens klimat.

Tillbaka till kon och köttätandet: Om mjölk och kött kom från djur som uppfötts på förindustriellt sätt, det vill säga utan dieseldriven traktor- och maskinkörning, foder som krävs fossila bränslen, kraftfoder med mera skulle det inte ha någon påverkan alls på klimatet. Medan mjölk och kött från djur i system som kräver fossila råvaror – vilket all produktion gör idag – påverkar klimatet i varierande grad. Svensk djurhållning präglas bland annat av mycket hemmaproducerat foder och har därför EU:s lägsta klimatpåverkan per liter mjölk och kilo kött.

2. Påverkar nötdjursbete den biologiska mångfalden i Sverige?

Svar: Ja, utan beteshävd i svenska naturbetesmarker, strandängar, hagar med mera skulle en stor del av den gamla örtfloran försvinna genom antingen övergödning i marken eller sly och igenväxning. Det handlar alltså inte om åker/vallbete utan ogödslade naturliga betesmarker, för närvarande i en areal av cirka 700 000 hektar. En viktig sak som också ofta kommer bort i diskussionen är skillnaden mellan nötdjur i Sverige och till exempel Belgien; vi har i vårt land stora arealer naturbetesmarker som inte kan plöjas till åker utan endast lämpar sig för bete av det gräs som solen genom fotosyntesen producerar där. Det bör vi ta vara på.

3. Behövs nötdjuren på annat sätt?

Svar: Ja, verkligen. Till exempel för att producera den naturgödsel vi behöver för att odla de grönsaker vi behöver för att kunna öka andelen grönt i kosten. Alternativen till detta är i princip bara konstgödsel, producerad med klimatpåverkande fossila bränslen, något vi ju vill undvika.

Stefan Edman

Biolog