Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Vem lagar mat hemma? Det mesta hushållsarbetet utförs fortfarande av kvinnor.  Bild: Retha Ferguson
Vem lagar mat hemma? Det mesta hushållsarbetet utförs fortfarande av kvinnor. Bild: Retha Ferguson

Det mesta av jämställdhetsarbetet återstår att göra

Kvinnor i världen idag utför mer är tre fjärdedelar av hushållsarbetet som att laga mat, städa, hämta vatten och ved.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Våren är födelsens och det spirande livets tid i naturen. Därför ligger just kvinnodagen den 8 mars i rätt årstid. Dagen är nödvändig så länge alla de orättvisor som finns mellan könen i världen kvarstår. Fortfarande är det många som inte riktigt förstår, eller kanske inte riktigt vill förstå, vad detta kvinnoförtryck handlar om. Att det är något annat, något mer än mäns våld mot kvinnor i allmänhet. Att det i grunden handlar om synen på kvinnan som mänsklig varelse i relation till mannen. Är hon likställd eller är hon underordnad? Den senmedeltida Luthers sexism och gudomliga påbud angående kvinnor och dess breda bakar kan vi kanske idag bortse ifrån. Erinrar mig dock i dagens kyrkliga äktenskapsretorik att ”de tu blevo ett”, det vill säga 1+1=1, vilket naturligtvis är sant under förutsättning att kvinnans värde sätts till 0. I vår tids sekulära samhälle vill vi nog att 1+1=2 skall gälla.

Detta betyder inte att jag ansluter mig till den likhetsfeministiska tanken att alla olikheter i tänkande och beteende mellan könen inte existerar annat än som sociala konstruktioner. Forskning idag visar tvärtom att kvinnor och män på många sätt är olika både kroppsligt och kognitivt. Sådant tänkande brukar i vissa feminismsammanhang föraktfullt kallas särartsfeminism. Felet i detta synsätt uppstår dock först när någon påstår att den ena särarten på något sätt är bättre och mer värdefull än den andra. Det fina i kråksången ligger i stället i att man och kvinna kompletterar varandra med absolut likställdhet i värde och rättigheter som grundförutsättning. En sådan feminism vill jag se ingå i vår svenska kultursyn. Ett plus ett skall verkligen bli två - aldrig mindre.

Här står det svenska samhället idag tyvärr inför stora problem i våra så kallade ”utsatta områden”, som med sina släkt- och klanstrukturer och sin ofta religiöst präglade kvinnosyn har lång väg att gå till jämställdhet mellan könen. Hederskulturen är de mänskliga rättigheternas och jämställdhetens fiende, och får aldrig sluta bekämpas.

För världen i övrigt visar Oxfams senaste rapport ”Time to care”, att kvinnor i världen idag utför mer är tre fjärdedelar av hushållsarbetet som att laga mat, städa, hämta vatten och ved. Allt detta arbete är obetalt och osynligt och beräknas tillsammans med omsorgsarbetet uppgå till mer är 11 biljarder dollar per år – en ofattbar summa. Jordens befolkning växer och blir äldre. Om fem år beräknas 2,5 miljarder människor leva i områden utan tillräcklig tillgång till vatten. Den förestående klimatkrisen kommer att öka pressen på kvinnans arbetssituation globalt. Det mesta av jämställdhetsarbetet återstår således att göra – kvinnodagar till trots.

Sture Boström

Uddevalla