Diskussionen kring Preem har spårat ur

Klubbordföranden för IF Metall på Preem kritiserar personer som använder sin demokratiska rättighet att överklaga myndigheters beslut och som inte tänker på de arbetstillfällen som en utbyggnad kan ge.

ANNONS
Bild: Lasse Edwartz

Det är helt förståeligt att klubbordföranden för Metall värnar om arbetstillfällen, det är hans uppgift. Min uppgift anser jag vara att värna om naturen och människors hälsa samt våra barn och barnbarns framtid.

Vi som har överklagat, menar insändaren, är delårsboende och utomstående samt att vi är osakliga och okunniga. Att sätta människor emot varandra anser jag vara fel väg att gå. Vad beträffar okunnighet så är det uppenbarligen inte helt klart med kunskapen kring svavel och koldioxid. Är det verkligen så att miljömålen nås lättare om fartygens bränslen avsvavlas med hjälp av större koldioxidutsläpp? Det är kanske vi som under åren har besvärats av utsläppen i luft och vatten, lukt, buller, sot och fartygens barlastvatten, som har erfarenheten om miljöpåverkan.

ANNONS

Det tog väldigt många år innan bolaget äntligen erkände att man inte kunde hålla bullergränserna och blev tvungna till åtgärder. Ett oljeraffinaderi blir dock aldrig tyst. Hur en utbyggnad skulle påverka miljön i närområdet och övriga landet vågar vi inte ens tänka på. Preems ekonomi och vinstintressen är det inge som tar upp vilket förmodligen är en drivkraft som inte går att bortse ifrån.

Klubbordföranden hänvisar även till 1970-talet då protester och opinionen var stark från delårsboende och andra utomståenden. Det går att läsa från statens planverk aktuellt nr 6/1970 om ett handskrivet brev till Länsstyrelsen den 17/2 1970 från en person boende i Humlekärr. Jag citerar ett par rader; "...tycker ja att en industri av den här sorten inte alls är nödvändig. Här ska folk flytta från sina hus å hem som de bott i flera år kanske alltid". Det var således många som tillsammans med brevskrivaren protesterade mot en miljöförstörande industri, inte endast delårsboende och utomstående.

De här personerna hade oturen att bo på den södra sidan av Brofjorden. Man ville även ta norra sidan av jorden i anspråk men där satte lagen stopp. Dessutom tillhör norra sidan av Brofjorden riksgränsen i Norge den "obrutna kusten", enligt Länsstyrelsens värdebeskrivning av ett nationallandskap 4 kap Mb.

ANNONS

Insändaren påstår vidare att husen på Härnäset är byggda efter det att raffinaderiet byggdes. I vårt område är flertalet byggda långt före planer på ett raffinaderi. Många har tidigare kopplingar till trakten.

Det var min farfars far som bodde i huset vid norra Brofjordens strand. Han var stenhuggare och fiskare och överlät huset till min farfar som hade samma yrke. Min far är född och uppvuxen där och jag har bott där varje ledig tid under hela mitt liv. Därför anser jag ha min fulla rätt som delårsboende att kämpa för att bevara vackar Härnäset och Bohusläns unika miljö.

Den 15 april 1970 står det att läsa i GP att ett statsråd besökte Sjöbol. Han menade att det inte går att leva på sommargäster och luft. Lysekil kommun skulle blomstra med alla nya arbetstillfällen.

Det är bra om människor har ett arbete, något man försöker skapa i hela vårt avlånga land, men det går uppenbarligen inte att leva på arbetstillfällen i en miljöfarlig industri heller. För några år sedan fick jag en enkät från Lysekils kommun där de bad om synpunkter och förslag hur kommunen skulle bli mer attraktiv att bo i. Märkligt tyckte jag då Lysekil är fantastiskt på många sätt. En tid därefter bjöd kommunen in till ett informationsmöte med syfte att göra reklam för kommunen och få människor att flytta dig och kanske även etablera företag. Hur blev det då med den utvecklingen och tillväxten?

ANNONS

Numera kör jag själv elbil. Det går säkert att få fram något negativt om det, men en sak är säker, jag behöver varken bensin eller diesel för att köra bilen.

Delårsboende på Härnäset

ANNONS