Arbetsförmedlingen begär höjda anslag från staten på fyra miljarder kronor för 2021.
Anledningen är att de nu bedömer att utrikes födda, med som bäst förgymnasial utbildning, kommer att drabbas av kraftigt ökad långtidsarbetslöshet under kommande år.
Med tanke på AF:s tidigare prestationer är den kommande användningen av dessa miljarder illavarslande.
Fyra exempel på AF:s misslyckanden kan nämnas.
1. Regeringen sänkte 2007 arbetsgivaravgiften och skapade 6 000 – 10 000 nya jobb, till en statlig kostnad på 1 – 1,6 miljoner kronor per jobb. Det blev dock inte någon sysselsättningseffekt för unga utlandsfödda.
2. ”Etableringslotsar” anställdes 2010 för att hjälpa nyanlända till arbete, men Riksrevisionen fann systemet ineffektivt och dyrt. Kostnaden 2014 – 2016 beräknades till 2,3 miljarder kronor. Systemet lades ned efter missbruk. Varje arbete kostade staten och skattebetalarna i snitt minst 2,5 miljoner kronor.
3. Statsminister Stefan Löfven lovade 2014 att skapa 32 000 trainee-jobb för åldrarna 20 – 24 år. Resultatet blev att inte ens en procent fick ett trainee-arbete, trots hög arbetslöshet bland nyanlända. Kostnaderna för detta misslyckade projekt är höljt i dunkel.
4. Andra satsningar som ”instegsjobb” och ”nystartsjobb” har även de gett mycket dålig utdelning.
De kostnader på mellan 1 – 1,5 miljoner kronor för varje skapat arbetstillfälle måste till stor del vara lönekostnader för personal inom Arbetsförmedlingen. Eller annorlunda uttryckt: Det krävs 2 – 5 arbetsförmedlare för att få fram ett enda jobb.
Historiken förskräcker och det finns goda skäl att anta att ett liknande ekonomiskt fiasko är att vänta för de fyra miljarder kronor som Arbetsförmedlingen begärt för 2021.
Gordon Pettersson