Klimakteriet inträffar vanligtvis någon gång mellan 44 och 56 år. En ålder då många kvinnor vill och kan leva sitt liv fullt ut, men då många begränsas av svettningar, vallningar, hormonsvängningar, hjärndimma, sömnsvårigheter, torra slemhinnor och en hel mängd andra mer eller mindre besvärande symtom.
Socialstyrelsen publicerade “Kartläggning av vård och behandling vid klimakteriebesvär ur perspektivet jämlik vård (S2019/02110/FS)” i februari 2020. Kartläggningen visar bland annat på stora skillnader i landet både vad gäller andelen kvinnor som sökt hjälp samt uttag av hormonläkemedel.
Socialstyrelsens rapport visar att det i dag är oklart vilka insatser som ges inom primärvården, samt vilken kompetens vårdpersonal har. Allt för ofta är kvinnor hänvisade till primärvården och till läkare som både saknar kunskap om och/eller intresse för klimakteriet.
De markanta skillnader vad gäller den vård som erbjuds kvinnor i klimakteriet gäller både utifrån geografi och socioekonomi, och leder till onödigt lidande och försämrad livskvalitet. Därtill är kunskapen hos behandlande läkare ofta både bristfällig och föråldrad.
Klimakteriet har symtom som i många fall påminner om utmattning och kvinnor i medelåldern är en överrepresenterad grupp som sjukskrivs för utmattning. Det finns därför anledning att tro att många blir feldiagnostiserade och diagnostiseras för utmattning i stället för klimakteriebesvär, med felaktig behandling som följd.
Kvinnor i, eller på väg in i klimakteriet behöver tillgång till en vård av hög kvalitet oavsett var i landet de befinner sig och oavsett förkunskaper. Det är inte alltid läkemedelsbehandling som behövs, utan det kan handla om information och rådgivning kring klimakteriet, vilka levnadsvanor som kan behöva förändras och vad kvinnan själv kan göra för att lindra besvär.
När en ung kvinna kommer in i puberteten finns ett väl utbyggt stöd i form av ungdomsmottagningar, men när en kvinna kommer in i klimakteriet finns ingenstans dit hon givet kan vända sig med sina frågor och funderingar. Kvinnor i Västra Götalandsregionen kan till och med behöva söka sig till andra regioner för att få relevant hjälp och stöd.
För att minska onödigt lidande, för att minska antalet sjukskrivningar på felaktiga grunder, för en jämlik vård av hög kvalitet, samt en för ökad kvinnohälsa vill vi:
- att allmänläkare utbildas om klimakteriet, dess symtom och behandlingsformer.
- att allmänläkare, barnmorskor och anställda inom företagshälsovård ska ha kunskap om aktuell forskning och aktuella rön kring klimakteriet.
- att primärvården ges nationella riktlinjer och kunskap för att möta kvinnor med klimakteriesymptom.
- att kvinnor ges information om klimakteriet i samband med cellprovskontroller eller besök hos barnmorska.
- att det inrättas en klimakteriemottagning i Västra Götalandsregionen.
Karin Engdal (S)
före detta regionråd
Camilla Johansson (C)
ordförande Hälsopolitiska rådet, Uddevalla
Camilla Josefsson (M)
vice ordförande i socialnämnden, Uddevalla
Monica Bang Lindberg (L)
kommunalråd Uddevalla
Louise Thunström (S)
oppositionsråd Tanum
Catrin Wikblad (S)
ombudsman