Till dig som körde på katten Mimmi någon gång mellan 20:30 och 22:00 strax utanför Energiverket i Dalaberg, den 3 oktober, visste du att du hade anmälningsplikt? Och varför skulle du ha det? Jo för att det inte är ok att en liten katt ligger och kanske förblöder till döds, helt ensam, plågad och rädd. Och hur tror du att hennes ägare och för övrigt alla vi som älskar henne känner? Hur lång tid tog det innan hon dog? Hade hon ont, skrek hon på hjälp? Försökte hon att förflytta sig men inte kunde? Hade hon varit vid liv om hon snabbt fått komma till veterinär? Tankar som kan finnas ett helt liv då man aldrig får svar på dem.
Mimmi var vår fina, lilla gårdskatt – som alltid fanns där och hälsade på folk som kom och gick. Hon höll sig för det mesta runt gården hos oss där hon också hade sin ägare. Men ibland gjorde hon lite längre utflyter som vid detta tillfälle. En katt hoppar lätt ut i vägen. Det vet alla. Så sett ur kattens perspektiv; Jag förstår att jag inte blev påkörd med avsikt, men föraren kunde betett sig riktigt, vänt om och kollat hur det gick och tagit det ansvar som en annan fick.
Som tur är finns det också änglar. Ett par sådana råkade köra förbi Mimmis då döda kropp där hon låg mitt på gatan. De fotograferade också denna och lade ut den – diskret – men så att man ändå i teckningen ganska tydligt kunde se att det var Mimmi, på Facebook. De flyttade också kroppen. Ett stort tack till er. Nu kunde vi få reda på vad som hänt med vår kära vän.
Vila i frid älskade Mimmi. Du kommer för alltid att finnas i våra hjärtan.
Annlo W