Regeringen presenterade i onsdags ännu ett åtgärdspaket för att dämpa coronaepidemins effekter på jobb och företagande. Paketet innehåller flera väldigt bra åtgärder, däribland en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgiften som får störst betydelse för de mindre företagen.
Men även om åtgärderna är bra så är de i likhet med tidigare presenterade åtgärder otillräckliga. Det kommer att krävas mer, mycket mer och väldigt snart om företagen och därmed jobben inom de hårdast drabbade branscherna ska kunna räddas.
Från näringslivets sida välkomnar vi den snabbhet och insikt om situationens allvar som politikerna i såväl riksdag, regering och i kommunerna visat. De har förstått att företagen är mer hjälpta av en bra åtgärd idag än av en perfekt åtgärd till sommaren när det kan vara för sent. Samtidigt som regering och opposition med hjälp av näringsliv och arbetstagarorganisationer tar fram nya nödvändiga stödåtgärder finns behov av att ytterligare förbättra och branschanpassa redan lagda förslag. För vissa branscher där intäkterna just nu är noll kronor innebär även statens mest generösa erbjudande för korttidsarbete, som halverar företagens lönekostnad, att den kostnaden blir oöverkomligt stor. Nu behövs åtgärder som är mer riktade mot de branscher och företag som drabbats allra hårdast och dessa åtgärder måste innebära en direkt effekt i företagens plånböcker utan att kräva ansökningar och onödig byråkrati. Välmenande regler och åtgärder som kräver att företag ansöker om stöd medför ett osäkerhetsmoment och tar tid. I förlängningen riskerar det öka antalet ansökningar om konkurs.
Medan nya stödåtgärder förbereds är det dags för myndigheter som Tillväxtverket och Skatteverket att verkställa de först beslutade stödåtgärderna. Hur dessa myndigheter agerar, faktiskt ner på handläggarnivå, kommer att få stor betydelse för företagens möjlighet att klara sig genom krisen. För att åtgärderna ska ge önskad effekt är några generella saker viktiga.
• Handläggningstiderna måste bli korta. För en myndighet spelar någon extra dag kanske ingen roll men för det enskilda företaget med likviditetsproblem kan det vara skillnad på överlevnad och konkurs.
• Informationen måste vara tydlig. Efter påtryckningar från bland annat Handelskammaren står det nu klart att även familjeägda aktiebolag omfattas av reglerna kring korttidsarbete men frågan om enmansbolag kvarstår.
• Bedömningarna måste vara generösa och inte falla på detaljer. Hellre fria än fälla om det gäller att rädda ett i grunden välskött företag.
• Andemeningen i förslagen är att rädda livskraftiga företag. Den insikten måste prägla myndigheternas arbete. Det kan finnas tillfällen då paragrafer måste följas till punkt och pricka. Det tillfället är inte nu. Nu krävs fingertoppskänsla och serviceinställning från myndigheternas sida.
Det finns ett högt förtroende för myndigheter i Sverige. Det är något att värna, inte minst i coronatider är det en styrka för Sverige att invånarna litar på de råd och rekommendationer som expertmyndigheterna ger. Men just nu är det också viktigt att myndigheterna vågar lita på företagen. 99 procent av företagen är seriösa, betalar sina skatter i tid och vill göra rätt. Det är dessa företags existens som i många fall är hotad och som myndigheterna genom sitt agerande har möjlighet att rädda. Försvinner de så försvinner arbetstillfällen och resurser till sjukvård och skola. Det måste förhindras.
Bjarne Pettersson
regionchef Fyrbodal Västsvenska Handelskammaren
Stefan Gustavsson
näringspolitisk chef Västsvenska Handelskammaren